- Project Runeberg -  Rytmens trollmakt /
101

(1905) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skillnaden mellan primära och sekundära arbetssånger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SKILLNADEN MELLAN PRIMÄR OCH SEKUNDÄR ARBETSSÅNG IOI

af kroppsrörelse, sång och musik har helgden af en
nationell institution, och den uppfattas som
naturnöd-vändig.

Tänka vi oss en marscherande trupp af en modärn
europeisk armé, så kunna vi visserligen också där finna
en samverkan af kroppsrörelse, sång och musik. Men
de bägge senare elementen ha en mera tillfällig och
växlande förbindelse med truppens kroppsrörelse.
Ett-dera eller båda saknas ofta, många olika musikstycken
eller sånger kunna godtyckligt omväxlas vid samma
trupp. Och det är icke soldaterna själfva och deras
förfäder, som efter hand utbildat musiken och sången
efter sitt behof. Nej, en lärd kompositör har satt

musiken, en lärd skald har diktat orden; af dessa bägge
har naturligvis endera fått rätta sig efter den andra.
Men om de ha lyckats träffa den rätta stämningen, så
har detta kunnat ske blott därigenom, att de med
makten af sin fantasi satt sig in i soldaternas
förhållanden, därigenom, att de inbillat sig, att de själfva
togo del i en marsch till strids för fäderneslandet.
Marschen blir ändå i detta fall gifvetvis en
konstprodukt, medan negerfolkets krigsmarsch kunde kallas en
naturprodukt.

Men fastän helheten alltså tillkommit på mycket
olika sätt, verka dock sången och musiken i båda fallen
för samma ändamål: de reglera de gemensamma

kroppsrörelserna, de ingjuta en viss stämning hos den
stora människohopen, de komma den att känna sig som
en enda själ och en enda kropp.

Det är denna disciplinerande makt hosrytmen,
i synnerhet hos en rytm, som får ett rikare inne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rytmtroll/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free