- Project Runeberg -  Rytmens trollmakt /
108

(1905) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetssångens värde, nutida ställning och framtidsutsikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

108 ARBETSSÅNGENS VÄRDE, STÄLLNING OCH FRAMTIDSUTSIKTER

forne arbetaren reflekterade föga, sången blef därför ett
välkommet tidsfördrif; den nutida har mera sällskap af
sina tankar.

Att denna omständighet verkligen är en ganska
väsentlig anledning till arbetssångens försvinnande hos
kulturfolken, bestyrkes af ett märkligt faktum, som
Böcher har förtjänsten af att hafva framlagt. I
Nord-Amerikas Förenta Stater lefva numera de fria negrerna
under i hufvudsak samma kulturförhållanden som de
hvita. Men negrerna ha en mera naiv och impulsiv,
mindre reflekterande natur än den från Europa
härstammande befolkningen. De hvita arbetarna i Amerika
sjunga lika litet vid arbetet som deras europeiska
släktingar eller ännu mindre; men hos negrerna utveckla
sig vid alla arbeten, där sådant är möjligt, i friska flöden
enkla, ofta enfaldiga och groteska, men ofta innerliga
och alltid rytmiskt medryckande arbetssånger.

Att kulturlandens arbetare blifvit mera tänkande
än förr, måste naturligtvis betraktas som ett indicium
på att arbetsklassen höjer sig. Och för så vidt
arbetaren känner sig bättre tillfreds med att tänka eller
samtala än med att sjunga under arbetet, så har man ej rätt
att af estetiska grunder eller blott af förkärlek för
urgammal sed beklaga den evolution, som kommer
arbets-sången att förstummas.

Men tänkandet eller samtalandet under arbetet kan
icke skänka en lika stark lustkänsla som sjungandet.
Sången har ju, såsom vi veta, en utomordentligt stor
förmåga att verka befriande från arbetets tryck; just i
den efter arbetets egen takt lämpade sången visar sig
»rytmens trollmakt» från sin vackraste sida, gör det
tunga lätt, det tråkiga roligt, skapar trefnad och belåtenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rytmtroll/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free