Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
154 MENINGSFÖRTYDLIGANDE AF RYTMISKA LJUDSERIER
starkare och svagare tryckstyrka åstadkommer, så framt
den försiggår regelbundet, verklig rytm, och
tonhöjds-växlingen skärper, som bekant, intrycket af rytmen.
Om nu en sats — eller en serie ljud, som låter likt
en sats — upprepas gång på gång, och alltså samma
tryckfördelning kommer igen, uppfattas det hörda som
en rytmisk serie. Finnes icke objektiv rytm i
ljudföljden, inlägger åhöraren en subjektiv — detta har
ådagalagts genom direkta experiment, företagna af
professor Meumann i Ziirich. Och den ideligt omtagna
rytmiska ljudserien kommer ofelbart att utöfva sin
stimulerande verkan på åhöraren: han vill inlägga en
passande mening, han vill för sig förtydliga de otydliga
(oartikulerade) ljuden, och hans ledtråd är just rytmen,
såsom det fastaste och säkraste i språkmaterialet.
Alltså, därför att vi mera pläga gissa oss till än
verkligen höra hvarandras tal, därför bli vi lätt benägna
att söka gissa oss till meningen i ljudserier, som ej äro
tal i egentlig mening. Och vår förnämsta ledtråd är
fortfarande densamma: rytmen.
Men mycket annat samverkar, såsom vi efter hand
skola finna, för att framkalla sådana tydningar. Tills
vidare skola vi inskränka oss till att erinra därom, att
mänskligt tal har en oändlig variabilitet. Till och
med en och samma person kan uttala, sjunga, gnola,
hviska eller mumla samma sats på ett nästan obegränsadt
antal olika sätt, men ändock behålla samma
tryckfördelning och bli förstådd af sina åhörare, fastän kanske icke
utan besvär och icke genast.
För mänskligt tal kan alltså stundom en ljudserie
få gälla, som ganska mycket skiljer sig från de
vanligaste artikulationssätten. Det är också välbekant, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
