Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier - Naturens röster; fågelsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IÖO MENIKGSFÖRTYDLIGANDE AF RYTMISKA LJUDSERIE»
Ja fö-fö-fösvara mä nokk!
Men höken kom och tilltygade henne illa, så att
tuppen måste skynda till hjälp och skrämma bort honom.
Då klagade hönan:
Se, se, se okken ja sir ut!
Se, se, se okken_ ja sir ut!
och fick af tuppen det förebrående svaret:
Ja sa-sa-sa-sade dä ju förut!
Mindre öfvertygande är den medeltida sägnen om
djurens samtal under julnatten.
Tuppen ropar glad: Christus natus est!
Kon frågar: Ubi? Ubi?
Och det fromma lammet säger: Bethlehem!
Exemplen på folkliga uttydningar eller
förtydligan-den af fåglars och andra djurs läten kunde anföras i
stor myckenhet, ty de ha varit föremål för ganska
mycken uppmärksamhet från forskare. Utom i
samlingar af »barnrim» o. d. finner man många intressanta
prof och anmärkningar dels i arbetet »Voces variæ
ani-mantium» af professorn i Basel Wilhelm
Wackerna-GEL, dels i en skrift af en yngre schweizisk lärd, J.
WlNTELER, »Naturlaut und Sprache». I bägge dessa
synnerligen värdefulla afhandlingar framhålles, huru de
mänskliga språken kompletterats och riktats genom
lån från och efterbildningar efter djurens språk eller
andra »naturljud». Wackernagel lägger dessutom också
vikt på de inflytelser, diktningen — både den folkliga
och den lärdare — rönt genom anslutning till och
efter-härmning af naturljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
