Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier - Naturens röster; fågelsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NATURENS RÖSTER; FÅGELSÅNG I 61
Den berömde svenske zoologen Sundevall säger
på tal om fåglarnas sång bland annat: »Efter fågel-
sången torde människan hafva bildat sin egen sång,
hvaraf ännu spår finnas kvar: Samojeden sjunger efter
alfågeln (Anas glacialis), och en likhet med trastsången
ryckes vara omisskännlig i vår egen folksång.»
Ja, Sundevall antager, »att sångfåglarna haft ett
icke ringa inflytande på den börjande utvecklingen af
den mänskliga bildningen». Och jägmästare HoLLGREN
har i sin intressanta bok om »fåglarnas språk» uttalat
den meningen, att det ursprungligen varit af fåglarna,
som människan lärt sig att tala. Påståendet
öfverens-stämmer med de nu gällande naturvetenskapliga
åsikterna om gången af lifvets utveckling på jorden, så
till vida som enligt dessa åsikter fåglarna redan nått en
ganska hög grad af utveckling under en period, då den
varelse, från hvilken människan anses härstamma, ännu
stod på en jämförelsevis låg ståndpunkt.
Det har kanske ej varit alldeles onödigt att i
förbigående påpeka, att fågelläten (och delvis äfven andra
naturljud) i större eller mindre mån gifvit upphof till
mänskligt språk, säkert åtminstone till namn på många
fåglar och andra djur, ofta äfven till benämningar på
ljud af olika slag. Det sätt, hvarpå skilda folk uppfattat
dessa naturljud, har lämnat tydliga spår i språken, och
äfven för folkens diktning äro naturljudshärmningarna,
såsom i synnerhet Wackernagel påvisat, af ganska
ingripande betydelse. Man må därför akta sig för att
betrakta undersökningen af dessa naturljud såsom en
onyttig lek eller ett lika onyttigt pedanteri. Vetenskapen
har redan i flera afseenden haft gagn af deras
undersökande, och än mera återstår sannolikt att vinna.
11. — Rytmens trollmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
