Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier - Ljud från redskap, maskiner m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LJUD FRÄN REDSKAP, MASKINER M. M. I79
tydningar. Och härvid har man vanligen ställt vagnens
tyngre och långsammare takt i motsats till den lättare
och raskare, som förekom under gynnsamma
omständigheter; i det förra fallet har vagnen haft något sorgligt
eller ängsligt att säga, i det senare något gladare. Äfven
dessa texter bli ganska trovärdiga, om de frammumlas
eller framgnällas på lämpligt sätt. I Skåne påstår man,
att en gammal vagn i M/>/>försbacken brukar säga:
De-e’ gö-ö-ö-r o-ondt!
men i w/försbackarna:
De’-gör-inte-ondt! De’-gör-inte-ondt! De’-gör-inte-ondt!
Ännu större förmåga att uttrycka sig hade en
vagn, om hvilken August Bondeson berättar i sina
Halländska sagor (s. 129). Den tillhörde
smålandsbonden Lasse. På jämn mark lät den helt belåtet:
Nu kör Lasse vakket, nu kör Lasse vakket!
Men när det bar uppför branta stigningar, skrek den:
Vellom vi hjälpas åt, vellom vi hjälpas åt!
Och när Lasse lät vagnen i svindlande fart skramla
utför, ropade den förfärad:
Kör åt hälsefyr, Lasse, kör åt hälsefyr, Lasse!
Man bör icke tro, att dylika tydningar blott
tillhöra en förgången tid. Nej, rytmens makt öfver
fantasien röjer sig äfven på högt bildade nutidsmänniskor,
och den rytmiska ljudserien kan komma från så modärna
fortskaffningsmedel som järnvägståg och ångbåtar.
Järnvägsvagnens stötar uppfattas af en bekant
universitetslärare såsom ett ideligen upprepadt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
