Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till rätta i ett nytt bibliotek, forskaren och den studieintresserade skulle lättare kunna slå
i de bibliografier, som han önskar använda, och för bibliotekarien, särskilt vid de mindre
biblioteken, skulle det utan tvivel innebära en avsevärd hjälp, om han i de mest använda
bibliografierna överallt funne i det stora hela samma uppställning som i det egna
biblioteket, vilket skulle ge honom stor hjälp vid placeringen av svårklassificerade arbeten och
därigenom inbespara mycken tid. Om man kommer därhän att man får centralbibliotek för
större områden, från vilka böcker lånas ut till de mindre biblioteken, är det givetvis också
en avsevärd fördel, att klassifikationssystemen överensstämma.
. . , , , Antalet huvudavdelningar har i det system kommittén uppgjort
»Accessionskatalogen. fcerats ^ på flera punkter ha alltså sammanslagningar
skett i jämförelse med den narmast anvanda förebuden, övenges
offentliga biblioteks accessionskatalog, som har 31 avdelningar. Närmast har denna reducering
av antalet avdelningar gjorts med hänsyn till de mindre biblioteken, för vilka det är en stor
fördel att slippa mindre viktiga avdelningar, som i dessa bibliotek omfatta en relativt liten
litteratur. Så ha t. ex. historiens hjälpvetenskaper och allmän kulturhistoria förts in under
historia, handel och kommunikationer under ekonomi. En och annan olikhet har emellertid
också vidtagits i fråga om avdelningarnas begränsning inbördes, så att t. ex. klassisk litteratur
förts till skönlitteratur och ej till språkvetenskap. I fråga om underavdelningarna har ej
accessionskatalogen på samma sätt kunnat läggas till grund i följd av dess ej så långt gående
uppdelning, utan därvid ha i främsta rummet de stora svenska vetenskapliga bibliotekens
olika klassifikationssystem rådfrågats och i stor utsträckning följts.1
*
Det är kommitténs förhoppning att det system som härmed framlägges skall kunna an
vändas av stads-, folk- och skolbibliotek samt andra mindre bibliotek som hädanefter
nygrundas och vid reorganisation av äldre, ävensom i bibliografier, som vända sig till en större
allmänhet. Utgivaren av Årskatalog för svenska bokhandeln har redan förklarat sig för sin
del ämna använda systemet, liksom det kommer att tillämpas i grundkatalogen för folk- och
skolbibliotek samt i Biblioteksbladet. Systemet är också så genomarbetat, att det är avsett
att kunna läggas till grund för klassifikation av specialbibliotek och specialbibliografier.
Systemets huvudprinciper och deras tillämpning.
- . Den inbördes ordningen mellan de 22 huvudavdelningar, 1
u’u av e garnn. v-jka 8yStemet, såsom nämnts, är indelat, är ej rent logisk,
utan sammanhänger med en gammal praxis i svenska bibliotek, vilken praxis otvivelaktigt
har ett visst sammanhang med universitetens organisation. Systemet inledes med två
avdelningar av mera allmän natur. Den första, Bok- och biblioteksväsen (A), innefattar
bokförteckningar, bibliotek, bokframställning o. s. v., den andra, Skrifter av allmänt och
blandat innehåll (B), är avsedd att innesluta arbeten, som behandla så olikartade ämnen,
att de ej kunna föras till någon särskild av de övriga huvudavdelningarna. Systemets mera
speciella avdelningar börja med Religion (C). Det är den gamla ordningen, som ännu i
dag återfinnes vid våra universitet, där den teologiska fakulteten alltid brukar nämnas
först. Därefter följa 11 vetenskaper, som närmast äro att hänföra till den humanistiska
avdelningen av den filosofiska fakulteten vid universiteten. Först de varandra närstående
Filosofi (D) och Uppfostran (E), därefter språk och litteratur, innefattande Språkvetenskap
(F), Litteraturhistoria (G) och Skönlitteratur (H), vidare Skön konst (I), så en grupp, som
man skulle kunna benämna den historiska, omfattande Arkeologi (J), Historia (K) och
Biografi (L), samt slutligen två vetenskaper, som behandla jorden och dess folk och som stå
1 Jfr Kung], biblioteket. Öfversikt öfver utländska afdelningens uppställning 1885. Stockholm 1885.
— Kungl. bibliotekets handlingar 38, Stockholm 1919. Svenska samlingens katalogsignaturer. — Lunds
universitets bibliotek. Katalogsignaturer. Lund 1913. — Dessutom har kommittén genom benäget
tillmötesgående av överbibliotekarien J. M. Hulth fått sig till låns överlämnat ett maskinskrivet exemplar av
Uppsala universitetsbiblioteks signaturförteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:02:57 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sab1921/0007.html
