- Project Runeberg -  Klassifikationssystem för svenska bibliotek /
9

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Därjämte må påpekas, att i flera fall signeringen såtillvida
är ologisk, att för undvikande av för långa signaturer
samordning använts i st. f. underordning.

Avd. språkvetenskap borde t. ex., om enbart logiska synpunkter skulle ha anlagts, ha
signerats på följande sätt.

Samordning i st. f.
över-och underordning.

F. Allmän och jämförande.

Fa. Indoeuropeisk.

Faa. Germansk.

Faaa. Svensk.

Faaaa. Fornsvensk o. s. v.

Faab. Dansk-norsk.

Faac. Engelsk.

Faad. Tysk.

Faae. Övriga germanska språk.

Fab. Romansk o. s. v.

Fb. Semitisk o. s. v.

I ordningsföljden har ingen ändring gjorts, men signaturerna ha ändrats, så att
avdelningarna indoeuropeisk, germansk, svensk, dansk-norsk o. s. v. samordnats och fått signaturer
med endast två bokstäver: Fa, Fb, Fc, Fd o. s. v.

, . . , Även fran en annan synpunkt kan systemet sagas vara ologiskt,

... . . , . i det att pa vissa stallen i systemet den uppdelning, som gjorts,

tömmande uppdelning. ej -r uttömmande. Man har ansett det tillräckligt att .utbryta,

en eller flera särskilt viktiga underavdelningar, varvid all övrig litteratur står kvar på den
mera omfattande avdelningen med dess signatur.

Så angivas t. ex. på avd. Ci, Uppbvggelselitteratur, tre underavdelningar: predikningar,
psalmer och andliga sånger samt uppbyggliga berättelser, signerade Cia, Cib och Cic. övrig
uppbyggei selitteratur, t. ex. andaktsböcker, ha ej fått någon särskild underavdelning utan
placeras på Ci. I många fall är uppdelningen ej ens tillnärmelsevis fullständig, i det att blott
en eller ett par av de allra viktigaste avdelningarna utbrutits. Så ha t. ex. böcker om
Jesu liv fått en särskild underavdelning, Ccda, under det att arbeten om alla andra bibliska
personers liv föras till Ccd.

..... , Meningen är naturligtvis icke att varje bibliotek skall gå så

i a c ngt g. em e iipp j uppdelning som systemet anger i varenda punkt, utan

det satt, varpa systemet skall tillampas, maste bero pa
bibliotekets storlek och art. Små bibliotek kunna nöja sig med att använda blott
huvudavdelningarna. De, som äro något större, använda vissa av de viktigaste underavdelningarna,
kanske blott en eller ett par på de allra största avdelningarna. Även de största
stadsbiblioteken behöva säkert ej på långt när gå så långt i uppdelning på alla punkter som det här
framlagda systemet, utan ett bibliotek går längre i indelning på ett, ett annat på ett annat
område, allt efter bokbeståndets omfattning och art. Det är också särskilt med tanke på
möjligheten av systemets användning i specialbibliotek och -bibliografier som uppdelningen
drivits så långt som här skett.

Avd. historia kan man t. ex., om man så vill, alldeles låta bli att dela upp, då
alla arbeten signeras K. Men i ett bibliotek med något större bokbestånd finner man snart,
att man gärna skulle vilja ha en särskild avdelning för svensk historia. Denna brytes
därför ut och böckerna signeras enligt schemat Kc. Alla andra böcker stå kvar i huvudserien,
som alltså omfattar såväl allmän historia och utländsk historia som också t. ex.
numismatik och riddarordnarna, och signeras således endast med bokstaven K. När sedan
biblioteket vuxit, så att man behöver en särskild avdelning t. ex. för Norden utom Sverige, brytes
även denna avdelning ut och signeras Kd, varefter man alltså har avdelningarna K, Kc
och Kd. På samma sätt kan man, om avd. Kc växer så att man önskar den ytterligare
uppdelad, nöja sig med att bryta ut den underavdelning man anser sig behöva, t. ex.
Kci, Svenskar i utlandet, och låta allt övrigt stå kvar på Kc. Vid ordnandet sättes därvid
avd. K före avd. Kc och avd. Kc före Kci. Ett system sådant som det här skisserade
kan med samma fördel användas i stora och små bibliotek och tillåter utan vidare en
ytterligare uppdelning allt efter som biblioteket växer.

Förslag till systemets Som prov på de avdelningar, som man i ett medelstort
biblio-användning i ett medel- tek kan välja ut, kan följande exempel tjäna,
stort bibliotek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:02:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sab1921/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free