Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilla Helga — efter norskan - Harald och dammen — efter norskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När hon kom in, sade Sofi: »Var har du
varit så länge? Slå i nu, så får jag sedan slå i
en gång.» Helga nickade, såg på socker-biten,
försökte att bryta i tu den, men det gick ej,
försökte att bita den i tu, men det gick heller
icke; det var bra ledsamt!
Sofi begrep icke detta utan sade: »Kära
Helga, giv mig nu te, jag vill så gärna dricka
ur den lilla nätta koppen.» An en gång blev
Helga röd i ansiktet, tog den lilla tekannan, slog
i teet och — plums! — där låg nu sockerbiten i
Sofis kopp. Nu var det svåra gjort, och hela
hennes lilla anlete log av belåtenhet. »A, vilken
skön sockerbit! Så stor den är! Vad teet nu skall
bli sött!» sade Sofi och visste ej, hon, att Helga
drack sitt te utan socker.
Harald och dammen.
1.
När Harald om aftonen, innan han bad sin
afton-bön, satt i sin moders knä, brukade han
säga till henne gång på gång, att hon kunde
vara alldeles säker på, att han aldrig, aldrig
skulle göra något, som hon hade sagt att han
icke finge göra.
Då brukade hans mor svara honom, att han
icke skulle vara så säker på sig själv. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
