Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald och dammen — efter norskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om en stund sade modern: »Nu borde Harald
rara tillbaka.» Då lade Tora bort sitt arbete
och sade: »Jag skall ropa på honom.»
När Tora kom ut på slätten, såg hon längs
häcken efter Harald och Trofast, men de syntes
icke till. Då vände hon sig om mot dammen.
Där såg hon Harald alldeles nere vid kanten av
dammen. Det såg ut, som om han tänkte kasta
en sten i vattnet åt Trofast att ta upp. Harald
och Tora hade båda varit med sin far, då han
kastade sin käpp i dammen, ropande åt Trofast:
»Bär hit!» och denne sam ut efter den. Och
barnen tyckte, att det var så roligt att se på
den snälla Trofast.
»Harald, Harald», ropade Tora, »kom
tillbaka!» Men Harald hörde icke. Då sprang
Tora tillbaka och sade för modern, vad Harald
gjorde.
Men Harald gick ännu närmare vattnet, ända
till kanten av gräs-vallen, som gick omkring
dammen. Där halkade han och föll i dammen.
Och då modern och Tora kommo ut till slätten,
sågo de ingen-städes till Harald. De sprungo
till dammen. Där låg nu Harald långt ute i
vattnet. Och på gräsvallen stod Trofast viftande
med svansen, som om han tyckte, att detta var
bara på lek allt-sammans.
Men Haralds moder suckade i sitt hjärta
till Herren och bad, att hennes lilla gosse icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
