Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om Askungen — folksaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med guld-blommorna», sade den yngre. »Och du,
Askunge», sade hon, »du ville väl ock vara med
på balen?»
»Gör icke narr av mig», sade Askungen;
»icke skulle det passa mig att vara där.»
»Det har du rätt i», sade den äldsta, »en
sådan som du skulle bliva utskrattad, om hon
komme på balen. Du i dina sotiga paltor, fy då!»
Äntligen kom den stora dagen, och modern
och döttrarna reste på balen.
Gud-modern.
När systrarna hade rest, satte sig Askungen
ned och grät. Som hon nu satt där, sade en
vänlig röst bredvid henne: »Varför gråter du så,
min flicka?» Det var hennes gud-mor, en fe,
som kommit för att hälsa på henne. Askungen
kunde för tårar ej få fram ett ord.
»Du ville väl gärna på balen, du också, kan
jag tänka?» sade gudmodern.
»Ack ja», snyftade Askungen.
»Gå ned i trädgården efter den största
pumpa, du ser», sade gudmodern. Askungen
sprang genast efter en, och gudmodern tog ut
allt innan-mätet ur den, och sedan rörde hon vid
den med sitt troll-spö. Och se! — Pumpan hade
blivit till en präktig, förgylld vagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
