Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höbärgningen — av Thekla Knös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hö-bärgningen.
På ängen, klädd i blomster-prakt,
de vassa liar blänkte
och hugg på hugg i hurtig takt
det höga gräset sänkte.
Sen kommo Annika och jag
och räfsade med friska tag.
Nu ligga vissnade i stack
de fallna blomster alla
och dofta än så skönt till tack —
det kan man vackert kalla!
Ja, fägringen kan lätt förgå,
men godhet varar längst ändå.
Vad är det för en röst jag hör?
Vems är den muntra sången? —
Min egen brors. Se, hur han kör
sin hövagn denna gången!
Nu styr han hit uti galopp
och tar båd’ hö’t och mig dit opp.
Hår sitter jag så stolt och glad
på höet vid hans sida.
De raska hästar dra åstad
och vilja icke bida.
Framåt i aftonsolens glans!
Nu börjar snart vår slåtter-dans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
