Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om prinsessan Törnrosa — folksaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, och hon sade: »Konungadottern skall ej dö
utan blott falla i en hundra-årig sömn.»
Konungen, som ej ville mista sin älskade
prinsessa, lät nu utgå en befallning, att alla
sländor i hela hans rike skulle brännas upp.
Och alla sländor brändes.
Emellertid växte flickan upp, och alla feernas
önskningar uppfylldes. Hon blev dygdig, skön
och rik, god, vänlig och förståndig, och alla,
som sågo henne, höllo därför mycket av henne,
och icke minst hennes föräldrar, som I väl
kun-nen förstå. De tänkte icke heller mera på
spådomen, ty alla sländor voro ju uppbrända, och
inga sländor fingo finnas i hela riket.
Så hände det sig en dag — och just den
dagen fyllde prinsessan femton år —, att
konungen och drottningen voro ute och prinsessan
blev lämnad ensam. Då gick hon omkring
överallt i slottet, och sedan hon besett alla rum,
kom hon slutligen till ett gammalt torn. Hon
öppnade en liten dörr och stod med detsamma
framför en trång vindel-trappa, som gick uppåt
i tornet. Nu sprang hon uppför den långa,
smala trappan, och överst träffade hon åter på
en dörr. I låset satt en gammal rostig nyckel.
Hon vred om den, och dörren sprang gnisslande
upp. Hon steg in i det lilla torn-rummet och
fick då se en gammal gumma, som satt och
spann på en slända. Hon spann lin.
16—193748 S. Almquist, Barnens andra läsebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
