Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilla Stina — av —ster - Hörnstenen — efter Lea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
markens blomster-prakt beundra,
löva stugan lördags-kväll’n,
löpa kring i skogens dungar,
ansa hönsen och dess ungar,
göra båt av bark, som gungar,
bygga spisel där på häll’n.
Hörn-stenen.
I ett gat-hörn i Stockholm stod för många år
sedan en hög ston upprest. Förmodligen stod
den där, därför att husets ägare tyckte, att
oförsiktiga åkare så gärna först kunde köra sönder
stenen, innan de körde sönder huset. På denna
sten satt som oftast en liten »latmask». I undren
kanske, vad det är för slags mask. Jag fruktar
dock, att en och annan av er, kära barn, någon
gång sett en sådan — då han tittat sig i spegeln.
Den här var en liten fattig pojke, en liten
tras-varg, som med den jämmerligaste ton i
världen bad de förbigående om en slant. Men
även om han ingen gåva fick, så sjöng och
trallade han av hjärtans lust. Ibland hoppade
han upp på stenen, ställde sig på ett ben och
svängde med det andra i luften, eller ställde han
sig på huvudet med benen upp emot väggen.
En del tanklösa människor gåvo honom en slant,
för att han var så rolig. Andra snäste honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
