Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
och egga. Ny tyckes den vara att söva och lugna. Förr
voro de beredda att personligen uppoffra sig därför. Nu,
ja, dömen själva.
Vi hava aldrig påstått att pänningar äro överflödiga i
vår kamp, men blott att vi icke få sätta hela vår lit till
dessa. Pangar behövas nog. Men man kan genom en
mera hänsynslös stridstaktik begränsa behovet därav till för
medlemmarne lämpliga belopp och ändå vinna seger, ty
— behöva vi påminna därom — det är likväl arbetaren
— Herkules, som på sina axlar uppbär samhället, och det
skulle vara hälsosamt för våra parasiter och
samhällsdrö-nare, om jätten genom att eftertryckligt skaka samhället då
och då påminner dem om, att det är hans tålamod de
hava att tacka för, att de ännu sitta i orubbat bo.
Vi undra bara huru länge denne jätte skall kunna
bevara tålamodet och låta snällt leda sig i hundkoppel.
Skymf-lig behandling saknas då sannerligen icke.
Men varken form eller taktik är någonting fullt
oberoende eller självständigt utan blott olika uttryck för:
Den inneboende andan.
Varför är vår organisation så sönderhackad och
mindre-värdig om icke därför, att skrå- kotteriandan, som sätter
egna intressen i främsta rummet, är den mest förhärskande.
Och likväl inbilla vi oss att Sveriges arbetarerörelse är
socialistisk.
Nej, säga vi! Socialismen vet icke av några
gruppintressen. Socialismens kamp måste med
naturnödvändighet vara allas kamp för alla. De, som på grund av
egoistiska intressen icke kunna vara med härom, skola tala så
tyst om socilismen. Inom socialismen tänker man minst på
sig själf, då allas lycka är den enskildes. Den lycka
egoistiska själar kunna känna över att vinna egna fördelar på
andras bekostnad, blir för socialisten en smärtsam företeelse.
Finge socialismens anda tillbörlig utbredning inom
organisationen — och den måste få det, om vi skola kunna
besegra kapitalismen — så skulle den snart få ett helt annat
utseende och en helt annan betydelse för proletärens befrielse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
