Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
och den har resulterat i "förlikningsnämnder",
"skiljedomstolar" och till sist s. k. förhandlingsordningar efter vilka
konflikter skola lösas. Dessa, som i omfång i stadganden
mäta sig med en del arbetsavtal, innebära en fara icke blott
i det att dessa också stadga skadestånd, utan ock i händelse
av olikhet i tolkning av denna förhandlingsordning så skall
skiljedomstolar till att avgöra detta2). Denna procedur
betyder helt enkelt att totalt bryta effektiviteten av en
etablerad strejk. Därtill kommer också, att denna fackliga
parlamentarism samtidigt kostar mycket penningar3). Även
om avtal av de lokala samorganisationerna skola accepteras
kan detta endast gälla lönen oeh arbetstiden i dess
minimi-fordringar. Det är av grundläggande betydelse för dessa,
att inga hinder finnas för att på för dem lämpliga
tid-punkter genomföra sina krav, vilket nu omöj liggöres dels
i avtalen, dels och i dessa i stort sett löjliga stadgar, efter
vilka de nuvarande yrfcesförbunden ledes. "Arbetsro" i
den mening, det nu pladdras om lika tappert från
socialdemokratiskt som reaktionärt håll, är rätt och slätt
humbug. Någon "arbetsro" kan aldrig finnas under det
privatkapitalistiska produktionssystemet. Nej, permanent strid
är det vi måste tillgripa mot detta.
En av de skarpaste invändningarna göres nu från
industriförbundsanhängarnas sida^_ De fråga oss, hur den lokala
samorganisationen skall kunna medels en lokal strid
tillbakaslå arbetsgivaren inom en så förtrustad oeh tekniskt
utvecklad industri som exempelvis sockerindustrin. De hävda
och delvis med rätta, att en lokal strid inom denna industri
exempelvis Arlöv skulle bli till ingen nytta, då
produktionen överföres på en annan trasten tillhörande fabrik, och
den lokala striden bleve ett slag i luften.
Anmärkningen i och för sig synes vara absolut
berättigad. Men sett i sitt sammanhang med den lokala sam-
2) K. Kommerskollegii adv. för Arbetsstatistik häft. 10—11
sid. ^641—676.
3) För Landsorganiastionen uppgick dessa utgifter under
1908 till ej mindre än 7,697:77 kr. Skiljedomsordföranden,
vanligen överklassare, betalades med 1000 kr. Ett raffinerat
sätt att tjäna pengar på arbetarnas dumhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
