Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmänna förutsättningar för Svenska arbetsgivareföreningen - Från den svenska arbetarrörelsens första tider - Det sista halvseklets stora ekonomiska förändringar - Arbetskonflikternas framträdande jämsides med industrialismens genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
evolutionens nödvändiga förutsättning — utan den stode visserligen
bruksgatan nu tom, men det hade icke kommit någon koloni av blomstrande egna
hem i stället. Det är ett oupplösligt sammanhang, som måste erkännas av varje
betraktelse, vilken går utanför den rena dagsagitationens råmärken.
Den utveckling, som härmed antytts, har visserligen icke skett under något
idylliskt lugn. Strid utåt och inåt tillhör ju varje mänsklig verksamhet och
kanske före andra den, som samlar sig i ett lands industriella gärning. I våra
dagar och i vårt land har striden inåt varit utpräglat häftig genom arbetsgivarnes
och arbetarnes många och långa sammanstötningar. Till historien om dessa, vilken
en gång skall bilda ett mycket märkligt kapitel i Sveriges nutidshävder, hör
naturligtvis arbetarvärldens organiserande för att tillvarataga och befordra sina
intressen. Men dit hör också berättelsen om de sammanslutningar från
arbetsgivarnes sida, vilka haft den vanskliga men betydelsefulla uppgiften att leda
eller tvinga arbetarrörelsens trotsigt svällande flodvåg in i sådana kanaler, där
den kunde bli till näringslivets gagn i allas gemensamma intresse.
Arbetskonflikternas framträdande jämsides med industrialismens
genombrott.
Den av industrialismen framkallade och med dess företeelser parallella
arbetarrörelsen är för Sveriges räkning att datera först från 1890-talet.
Naturligtvis har den delvis rottrådar, som sträcka sig väsentligen längre tillbaka.
I våra dagars arbetarrörelse har ju ingått som ett särdeles starkt
sammanhållande kitt det sociala missnöjet. En dylik bitter kritik över ojämn
egendomsfördelning, olikhet i rättsförmåner och över huvud beträffande det dagliga
livets vanskliga utsikter, har i alla tider existerat; den kan också vid blicken
på äldre skeden tydligt nog skönjas såväl genom tillfälliga utbrott som genom
diverse samhällsinstitutioner, vilka skapats eller efter växlande behov
omformats för att giva större säkerhet mot omskakningar. Det vore emellertid ett
grundligt misstag att söka någon sorts föregångare till modern arbetarrörelse
i de oroliga strömningar, märkbara genom våldsamma gatuuppträden eller
rent av upplopp, som under 1600-, 1700- och 1800-talen icke så sällan
hemsökte de svenska städerna och framför allt Stockholm. Otvivelaktigt
förefanns det ofta vid dem ett mer eller mindre utbrett socialt missnöje som jordmån,
väl lämpad för orosådd, men detta missnöje inriktades på enskilda företeelser,
vilka voro betingade av den tidens säregna ekonomiska organisation eller också
vållades av rent tillfälliga omständigheter. Orostämningar inom de skråmässigt
ordnade hantverkskretsarna fingo sina nästan reguljära utlopp i jakten på
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
