Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmänna förutsättningar för Svenska arbetsgivareföreningen - Arbetares och företagares begynnande sammanslutningar - Fackföreningsrörelsens samlande i Landsorganisationen - De tidigaste sammanslutningsförsöken av svenska arbetsgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar än en verkligen beslutande och handlande myndighet. I verkligheten ställde
det sig visserligen ofta annorlunda. Ville man ärlig uppgörelse på
förhandlingsvägen, då kunde arbetarsidan lika litet här som i Danmark undvara en
auktoritativ ledning, som mäktade kräva respekt för ingångna avtal. Den myndighet
därvidlag, vilken de inom Landsorganisationen gällande föreskrifterna icke
inrymde åt landssekretariatet, ersattes under lång tid faktiskt genom det
personliga anseende, som dettas ordförande Herman Lindqvist förvärvat. En dylik
rent på personliga egenskaper grundad auktoritet är emellertid lätt rubbad,
och efter storstrejken 1909 blev landssekretariatets förutvarande starka
inflytande i hög grad förminskat.
De tidigaste sammanslutiungsförsöken av svenska arbetsgivare.
Arbetsgivarnes sammanslutande mötte större svårigheter än arbetarnes, och
detta av naturliga skäl. Böjelsen för full oavhängighet var självgiven för varje
företagsledare och skärptes genom den inbördes konkurrensen i
förvärvsarbetet. En gammal starkt utvecklad näringsgren som bruksrörelsen hade
visserligen av ålder åtskilliga gemensamma inrättningar men alltid under
respekterande av den enskilde bruksägarens fulla myndighet inom sin domän, och
gentemot varandra stodo brukspatronerna nog oftare som motståndare än som
bundsförvanter. I än högre grad gällde naturligtvis detta för yngre
näringsgrenar. Dessutom, om man, som ofta skedde, ställde sig utpräglat fientlig mot
arbetarnes organisationsarbete samt helst sökte hindra fackföreningars bildande
bland egna arbetare, krävde ovillkorligen konsekvensen, att man för egen del
bevarade en motsvarande obundenhet. Särskilt var den känslan stark vid verk,
som av gammalt lågo under samma släkts ledning samt hade förmånen av en
traditionellt anknuten arbetarstam. Det behövdes känslan av stark pressning,
innan sådana olikartade betänkligheter övervunnos. Men detta kunde icke rätt
ske, utan att också blicken på en gång klarnade och skärptes för både de
befogade och de betänkliga elementen i den rörelse, som leddes av de allt fastare
sammansvetsade fackorganisationerna.
Härvid är också att observera det ovägbara men ytterst betydelsefulla
inflytande, som utövades av allmänhetens opinion.
I Sverige med dess urgamla folklighet, dess statsinstitutioners demokratiska
karaktär och dess alltid livliga ståndscirkulation förefunnos särdeles goda
betingelser för en sympatisk uppfattning av arbetarklassens sociala strävanden,
sådana dessa mer och mer samlades under dess speciella organisations ledning.
Kanske voro där t. o. m. ansatser till en väl oreflekterad sympati, ty för den
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
