Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmänna förutsättningar för Svenska arbetsgivareföreningen - Arbetares och företagares begynnande sammanslutningar - De tidigaste sammanslutningsförsöken av svenska arbetsgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antal arbetsinställelser under
Resultat ,863 1870 1875 1880 1885 ,890 ,895 1900 Summa
—69 —74 —79 —84 —89 —94 —99 —02
Arbetsgivarens villkor . . 5 8 6 3 26 41 39 24 152
Arbetarnes fordringar . . 2 3 — 2 29 74 150 93 353
Kompromiss......—_6_2_6 16 29 102 82 243
Summa 7 17 8 11 71 144 291 199 748
Även om man, som skäligt är, håller i minnet, att uppgifterna äro mycket
ofullständiga, kan dock vändningen fr. o. m. 1880-talets senare hälft icke
förbises: ökat antal arbetsinställelser och numera klart given övervikt för
arbetarnes fordringar. Där ha den raskt stigande konjunkturen, som ej gärna tillät
långa strejker, samt arbetarnes alltmera fullkomnade organisation samverkat.
— Till jämförelse bör också berättelsen (ibm. s. 329) om de största konflikterna
före 1902 observeras. I fall Sundsvallsstrejken av 1879 såsom faktiskt liggande
före den moderna tiden frånskiljes, blir antalet här redovisade stora konflikter
16, antalet vid dem engagerade arbetare 22,300 samt resultaten så fördelade:
Antal stora g a en a erade
Resultat konflikter åren U , ° ° Anm.
0 arbetare
1090—1901
Arbetsgivarens villkor.....4 4 400 ’ 1 Denna siffra gives väsentligen
A 1 / r 1 * s- dels genom brädgårdsstrejken i
Arbetarnes fordrinsrar.....c 6 200 „.. , 0 „ .
° (javle 1898 med l 300 man
Kompromiss.........7 11 700 (fråga om s. k. strejkbrytares
deltagande), dels genom
Norrlandskonflikten 1899 om
föreningsrätten (ovan s. 12).
I det stora hela var tendensen under 1890-talet ofrånkomlig: konflikterna
blevo allt flera, de inblandade arbetarnes antal allt större, segern stannade allt
oftare på arbetarsidan, antingen fullt tydligt och erkänt eller också genom en
skäligen förmånlig kompromiss. Företagarnes ekonomiska eftergifter behövde icke
vålla dem alltför stora bekymmer under stigande konjunktur och inom
uppåtgående näringsgrenar samt speciellt ej vid arbete för hemmamarknaden. När
icke dessa förutsättningar förefunnos, blev läget ett annat. Och under alla
omständigheter måste det synas företagarne särdeles betänkligt, att i
arbetarsammanslutningarnas yrkanden sådana krav blevo allt vanligare, som efter snäva
fackföreningssynpunkter ville kringskära arbetsgivarnes rätt att leda arbetet
och välja sina arbetare. Med fackföreningsapparatens fullkomnande måste denna
utvecklingsriktning bli yttermera utpräglad, därest den icke på något sätt
möttes genom kraftfulla och ändamålsenliga åtgärder från företagarnes sida.
Dylika erfarenheter voro naturligtvis icke bortkastade — det visar särskilt
skapandet redan 1896 av Verkstadsföreningens livskraftiga västra eller
Göteborgsavdelning, varom mera nedan (s. 25). Men där var ändå alltför många
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
