Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svenska arbetsgivareföreningens konstituerande - S. A. F:s tillkomst - Föreslagna och definitiva stadgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande §§ uppstått». Stämman beslöt också genast, att momentet skulle
återinföras.
Som sammanfattning i fråga om denna paragraf torde få sägas, att den
slutligen antagna formuleringen åtskilligt försvagade föreningens finansiella
utrustning genom att sänka beräkningsgrunden för ansvarighetsbeloppen till lägst
50 kr. per anmäld arbetare samt väl även genom de bekvämare
inbetalningsvillkor, som tryggades åt delägarne. Däremot bör det ha inneburit ett bestämt
stärkande av föreningens auktoritet och förmåga att väcka tillit, att ett
avsevärt minimibelopp för garantifonden fixerades som villkor för
försäkringsinstitutets trädande i kraft.
Mot nu berörda föreskrifter och vad som vidare nedan skall meddelas om
ersättningars utgående svarade i stadgarna föreskrifter om delägarnes ansvar för
föreningens förbindelser (§ 18), om styrelsens rätt att utsöka förfallen
försäkringspremie eller ej fullgjord inbetalning å ansvarighetsbeloppet (§ 28), om
förfaringssätt, då affär bytte ägare (§ 31) och om delägares rättigheter vid
utträde ur föreningen (§§4 och 32). I samtliga här anförda lagrum accepterade
det konstituerande mötet B-förslagets formuleringar.
Vid sidan av de finansiella stipulationerna låg naturligtvis största vikten på
stadgandena om föreningens förfaringssätt vid arbetskonflikter samt om
eventuella konsekvenser därav. Dessa, som återfinnas i §§ 12—17, blevo även vid
det konstituerande mötet underkastade en del förändringar.
Paragraf 12, vilken helt godtogs i B-förslagets formulering, föreskrev om
delägares rätt eller skyldighet att till föreningens styrelse samt eventuellt till
styrelse i vederbörligt yrkesförbund lämna uppgifter om hotande eller redan
utbruten strejk, ävensom om föreningsstyrelsens plikt »att lämna delägaren allt
det biträde, som kan tjäna till biläggande af den uppkomna striden».
Härefter upptog paragraf 13 frågan om lockout-förklaring; vid detta
lagrum gjordes å konstituerande mötet allenast en oväsentlig ändring. Ansåg sig
delägare böra proklamera lockout, skulle han anmäla detta hos
föreningsstyrelsen med angivande av skälen och lockoutens omfång, varefter styrelsen skulle
»skyndsammast meddela, om lockout finnes vara berättigad och således
medgifves». Om delägare eller yrkesförbund inom föreningen gjorde framställning
»om proklamerande af mera omfattande lockout», hade föreningsstyrelsen att
underställa ärendet fullmäktiges avgörande. Sin prövningsrätt i dessa fall kunde
dock fullmäktige, där de funno »sådant med trygghet kunna ske», överlåta på
styrelse för yrkesförbund.
Hittills var det blott fråga om en begränsad konflikt, vilken möjligen
påkallade sympatilockout inom samma yrkesgren, men det kunde också bli tal
om vidsträcktare fejder. Huru allvarsamt denna eventualitet diskuterades och
huru kinkigt det var att där få fullt lämpliga formuleringar, framgår därav,
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
