- Project Runeberg -  Svenska arbetsgifvareföreningen 1902-1927 : minnesskrift /
37

(1927) [MARC] Author: Carl Hallendorff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svenska arbetsgivareföreningens konstituerande - S. A. F:s tillkomst - Föreslagna och definitiva stadgar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att intet av de båda förslag, som förelågo till stadgarnas § 14, blev godkänt utan
en helt ny avfattning gavs åt denna. Sålunda:

B-fördLaget.

§ 14

Finna fullmäktige vid en större konflikt
förhållandena vara sådana, att lockout
bör göras af samtliga föreningens
delegare, tillhörande samma yrke, på viss
ort eller vissa orter, ega fullmäktige
påbjuda sådan lockout, och är delegare
skyldig att ställa sig fullmäktiges beslut
till efterrättelse.

C-förslag et.

§ 14

Finna fullmäktige förhållandena vara
sådana, att lockout i större utsträckning
skall göras, ega de påbjuda sådan lockout,
och är delegare skyldig att ställa sig
fullmäktiges beslut till efterrättelse. Om
fullmäktiges beslut dervid ej är enhälligt,
hänskjutes frågan till föreningen på extra
stämma.

Definitiv Lyd ebe.

§ 14

Har fråga om lockout i större utsträckning blifvit till fullmäktige hänskjuten, ega
fullmäktige, om de äro enhälliga, påbjuda sådan lockout.

Äro meningarna delade, ega fullmäktige med enkel majoritet besluta frågans
hän-skjutande till extra stämma, som icke eger påbjuda lockout med mindre 3/4 af de
närvarande äro om beslutet ense. Hvad sålunda af fullmäktige eller stämma
påbjudits, är delegare skyldig ställa sig till efterrättelse.

Skillnaden mellan B- och C-förslagen härvidlag är väl, att det förra genom
att orda om föreningens delägare inom samma yrke eller å vissa orter gjorde
en sådan begränsning av lockoutförklaringen, att generallockout av det slag,
som förekom i Danmark år 1899, knappast kunde användas, varemot C,
strykande dessa ord, också strök den därav följande inskränkningen. Det var en
konsekvens av denna faktiska maktutvidgning, att C krävde enhällighet vid
dylika beslut av fullmäktige samt, där sådan ej vanns, lät ärendet gå till extra
stämma. Den definitiva formuleringen byggde på C men fråntog fullmäktige
det egentliga initiativet genom orden »har fråga .... blifvit .... hänskjuten»;
måhända var dock detta blott ett skenbart fråntagande, enär sättet att väcka
dessa förslag helt lämnades därhän. Härjämte underströks avgörandets vikt
därigenom, att för extra stämmas beslut om lockout krävdes minst 3U majoritet.
— Alltså, lockoutvapnet fick större tyngd och skärpa, men tillika skapades
garantier mot dess alltför snara tillgripande.

Följde så § 15 med uppgift att reglera ersättningen åt föreningens delägare vid
strejk eller lockout.

B-forjlaget.

§ !5-

Mom. 1. Vid strejk, som börjar minst
tre månader, sedan delegare, som vunnit

5†— 2727/0

Definitiv lyd ebe.
§ 15-

Æom. 1. Vid strejk, som börjar minst
tre månader, sedan delegare, som vunnit

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:03:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saf25/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free