Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Storstrejkåret 1909 - Storstrejkbeslutet - Stridens viktigaste data
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsorganisationens medlemmar att öfver hela landet nedlägga arbetet fr. o. m. den
4 augusti 1909 för att därigenom framtvinga en antaglig uppgörelse och åvägabringa
ett hastigare slut på jättestriden.
3) Att arbetet ej må nedläggas, då det står i förbindelse med vården af sjuka
människor eller skötseln af lefvande djur. ej heller vid belysnings-, vatten och
renhållningsverk.
4) Att allt understöd upphör från och med här nämnda utvidgning af striden.
5) Att Landssekretariatet gifves i uppdrag att pålägga de i arbetet eventuellt
kvarvarande medlemmarne ett så stort uttaxeringsbelopp, som kan anses lämpligt för
hopbringande af medel till understöd för sviterna af denna strid.»
Mellan lockoutförklaringen och detta beslut hade de fyra statens
förlikningsmän, vilka förut haft till behandling olika detaljer av de många konflikterna
— de voro herrar A. Cederborg, N. G. O. Djurklou, S. H. Kvarnzelius och
K. G. Karlsson — av egen drift sammanträtt i Stockholm för att söka få en
medling till stånd, vilken ännu i yttersta timmen kunde hejda det sociala
kriget. Deras förslag blev färdigt d. 24 juli och underställdes genast S. A. F. samt
L. O. med begäran om deras svar redan följande dag, så att möjligen den första
stora lockoututvidgningen måtte förhindras. Svaren blevo beträffande de allra
flesta stridsfallen så skiljaktiga, att medlingen var förfallen.
St ridens viktigaste data.
Den 26 juli begynte den utvidgade lockouten och samma dag offentliggjorde
landssekretariatet storstrejksproklamationen, vilken dock var daterad d. 24.
Den 2 augusti ingick lockoututvidgningens nya etapp, vadan tillsammans
omkring 72,000 arbetare hos nära 400 arbetsgivare voro utestängda. D. 4 utbröt
storstrejken: när denna kring månadens mitt, efter typografernas anslutning
d. 10 augusti, stod på sin höjdpunkt, voro sannolikt över 290,000 arbetare
inblandade i konflikten; före månadens slut torde denna siffra minskats med
bortåt 50,000. En besvikelse för arbetarledningen var otvivelaktigt, när
järnvägsmännen genom omröstning vägrade att deltaga i striden, ty därmed gick ett
starkt påtryckningsmedel förlorat; all sannolikhet är dock, att strejk vid
järnvägarna väl skulle avsevärt ökat kampens bitterhet men icke mäktat påverka
den slutliga utgången. Ehuru sålunda folknäringens livsnerv icke berördes,
träffades det offentliga intresset direkt av storstrejken, då ett betydande antal
vid kommunala verk eller kommunalt koncessionerade anläggningar (gas- och
elektricitetsverk, spårvägar) anställda deltogo i densamma — och detta trots
uttryckligt förbud mot arbetsinställelse under avtalstiden.
Vad som från början kunnat förutses, att denna jättekonflikt skulle påkalla
regeringens åtgärder och eventuella ingripande, inträffade. Jämte vissa för-
1X5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
