- Project Runeberg -  Svenska arbetsgifvareföreningen 1902-1927 : minnesskrift /
121

(1927) [MARC] Author: Carl Hallendorff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Storstrejkåret 1909 - Stridens återverkan på S. A. F:s inre förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förslaget godkändes av styrelsen och blev av fullmäktige d. 3 november
antaget.

Vid reglerandet av ersättningsbeloppen, vilket i hög grad tog styrelsens och
speciellt arbetsutskottets tid i anspråk så väl under slutmånaderna 1909 som
långt in på det följande året, sökte man å ena sidan noga övervaka, att gällande
stadgar efterlevdes, men å andra sidan också taga största möjliga hänsyn till
billighetsskäl. Sålunda föreslog styrelsen och godkände fullmäktige, att oaktat
föreskriften i stadgarnas § 24 strejkersättning skulle utbetalas jämväl till
delägare, som vid storstrejkens utbrott tillhört föreningen kortare tid än tre
månader; man kunde nämligen icke i detta fall förutsätta, att inträdet ägt rum
med speciell tanke på denna strejk.

Summan av de med anledning av 1909 års stora konflikt under åren 1909—10
beviljade ersättningsbeloppen steg i det närmaste till 7 miljoner kr. Vid
styrelsens sammanträde d. 12 augusti 1912 kunde Hj. v. Sydow meddela, att den
skuld, som S. A. F. för stridens förande ådragit sig till bankerna, numera var
fullständigt likviderad.

En efterdyning till den häftiga sociala striden förekom vid början av 1910
års riksdag, då arbetarrepresentanterna, särskilt Herman Lindqvist, under Andra
kammarens remissdebatt över statsverkspropositionen framförde åtskilliga
erinringar om regeringens hållning och åtgärder. Försvaret häremot fördes
talangfullt och med eftertryck av civilministern. Denna riksdagsöverläggning blev
emellertid med nödvändighet ganska ensidig, då utgångspunkten,
riksstatsför-slaget, egentligen endast kunde ge anledning att sätta myndigheternas
förfoganden under debatt. Och om även arbetsgivarsidan hade många intresserade
vänner inom kamrarna, saknades där varje representant för den specialiserade
sakkunskap, som befattningen med arbetskonflikterna kräver och utdanar. Bland
de mera användbara historiska källorna för kännedomen om stridsläget 1909
kunna dessa riksdagsanföranden icke räknas, men de sakna icke sitt värde
beträffande stämningar och förklaringsförsök efteråt.

12 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:03:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saf25/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free