Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Mellan storstrejken och världskriget - S. A. F:s politik under och efter storstrejken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b) derjemte så vidt möjligt några allmängiltiga bestämmelser, »arbetsgifvarnes
positions linie», hufvudsakligen angående följande punkter:
a) om arbetsgifvarnes befälsrätt;
b) om föreningsfrihet;
c) om hänsyn vid antagande och afskedande;
d) om rätt att förmän få utgå ur fackförening;
e) om skiljedom i allt, som angår befintliga aftal och garanti för vissa
förhandlingar, innan arbetsnedläggelse får ske vid förnyande af arbetsaftal.
VII:o. Den princip bör i föreningens hela verksamhet införas att de minsta tvister
genast omhändertagas af organisationen samt med energi behandlas, så att de om
möjligt hastigt biläggas: vidare att då strid utbrutit, som ej kunnat biläggas, en
mindre strejk ej får fortgå länge utan att sedan skiljedom fallit mycket kraftig
åtgärd genast vidtages af föreningen, så att arbetarne antingen gifva med sig eller en
vidsträckt arbetsnedläggelse sker för kort tid.»
Bergs förslag, som på hans egen begäran remitterades till föreningens styrelse,
kom icke att föranleda något formligt yttrande, antagligen till följd av
förslagsställarens icke långt senare inträffade dödsfall. Att han emellertid icke stått
ensam med dylika tankar, kan i och för sig tagas för givet samt styrkes
tillfyllest av den intressanta inlaga, som Lars Yngström i september 1908 ingav till
styrelsen, varest den föredrogs och togs till protokollet d. 28 oktober s. å. Detta
var just under överläggningarna om lockout vid bokbinderikonflikten, varför
inlagan dröjde vid en del härmed sammanhängande frågor; om
förhandlingsordning yttras:
»För att förebygga förhastade arbetsinställelser vore önskligt, att en s. k.
förförhandlingsordning mellan Arbetsgifvareföreningen och Landsorganisationen kommer
till stånd, upprättad efter i huvudsak de principer, som ligga till grund för den
mellan verkstadsföreningen och vederbörande fackförbund gällande
förhandlingsordningen. Derigenom torde Arbetsgifvareföreningens utlägg för strejkersättningar kunna
afsevärdt nedbringas. Då en tvistefråga mellan arbetsgifvare och arbetare måste
passera två eller tre instanser, böra utsigterna till att kunna undvika en strid blifva
afsevärdt gynnsammare än eljest.»
Ur denna skrivelse och efter de överläggningar, som den framkallade, torde
åtskilliga uppslag för utvecklingen inom S. A. F. tagits.1 Framför allt bestyrker
den, att frågan om en fast förhandlingsordning tidigt nog betraktades såsom ett
centralt spörsmål för framtiden. Att i dess fulla vidd upptaga detsamma var
likväl icke lätteligen görligt, då arbetsgivarsidans önskningar gärna hos
arbetarne mötte ett aprioriskt misstroende, och då den lämpliga instansen att
överlägga med — landssekretariatet — knappast hade lust att öka sina
besvärligheter med ett så brännbart ämnes upptagande. Men läget blev ett annat, när
de båda sidorna stodo öppet under vapen mot varandra, och när man följakt-
1 Under det oroliga året 1909 blev behandlingen av Yngströms skrivelse fördröjd, men hos styrelsen föredrogs
d. 17 januari 1910 ett längre yttrande, avgivet av tillsatta kommitterade.
12/j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
