Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Mellan storstrejken och världskriget - S. A. F:s politik under och efter storstrejken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3) Inom arbetsgifvarekretsar i vårt land är det en allmän uppfattning, att
skiljedom i intressetvister mellan arbetsgifvare och arbetare icke bör förekomma. Med
hänsyn härtill godkänner Arbetsgifvareföreningen icke, att i kollektivaftal införes en
bestämmelse om dylika tvisters eller eventuellt alla tvisters hänskjutande till
afgörande af skiljenämnd.
Äfven i fråga om rättstvisters hänskjutande till skiljedom bör enligt
Arbetsgivareföreningens ’ mening den största försiktighet iakttagas med hänsyn till
sammansättningen af de nu brukliga skiljedomstolarna. I hvarje fall få icke frågor, som beröra
arbetsgifvarnes rätt att leda och fördela arbetet samt fritt antaga och afskeda
arbetare, dragas under skiljedomstol.
4) Inom den mångfald af olika näringsgrenar, som är representerad inom Svenska
Arbetsgifvareföreningen, förekomma ganska vidt skilda bestämmelser om arbetstidens
längd. Att genomföra för alla arbetsgifvare lika regler härom vore icke önskligt och läte
sig ej heller genomföras. Den normala arbetstiden inom fabriksindustrien anser
Arbetsgifvareföreningen, där regelbunden skiftgång icke förekommer, böra vara 60
timmar i veckan dock med rätt för arbetsgifvaren om han så önskar, att på
lördagen inskränka arbetstiden, ehuru ej längre än att den blir minst 57 timmar
i veckan. Där arbetstiden är mindre än 57 timmar, kan den, om särskilda skäl
därtill förefinnes, tillsvidare få bibehållas vid den nu brukliga.
5) I allmänhet sträfvar Arbetsgifvareföreningen efter att få så mycket arbete
som lämpligen kan ske utfördt på ackord, då därigenom i regel arbetsintensiteten
höjes. Några inskränkningar i arbetsgifvarens rätt att med samtycke af vederbörande
arbetare införa ackordsbestämmelser godkännas därför icke i kollektivaftal.
Skall nämnda ändamål vinnas, är det emellertid nödvändigt, att icke timlön eller
minimilön garanteras vid redan fastställda ackord, hvarför några bestämmelser
därom ej godkännas.
6) Ifråga om tim- och minimilöners storlek kunna icke några allmänt tillämpliga
principer fastställas. En form af fastställelse af sådana löner godkännes emellertid icke,
nämligen bestämmelse om en successiv stegring af arbetslönerna under aftalstiden.
Denna aflöningsform var förr icke ovanlig, men densamma är naturligtvis förkastlig,
då den hvilar på den oriktiga förutsättningen, att konjunkturerna ovillkorligen skola
så småningom förbättras under aftalstiden.
7) Inom relativt få af de industrier, som äro representerade inom
Arbetsgifvareföreningen, användas lärlingar. Där sådana förekomma, är det mycket vanligt, att
kraf resas från arbetarnes sida, att arbetsgifvaren icke får använda flera lärlingar
än i viss proportion till antalet utlärda arbetare (s. k. lärlingsregulativ). Då sådana
bestämmelser inkräkta på arbetsgifvarens rätt att använda den arbetskraft, han
finner för sig tjänligast, böra de icke inflyta i kollektivaftal.
8) På sin tid har från arbetarnes sida ej sällan väckts yrkande, att arbetarne
måtte medgifvas en viss tids semester, d. v. s. ledighet från arbetet med bibehållen
lön. Inom en eller annan näringsgren, där en sådan anordning blifvit en plägsed,
kan det möjligen vara svårt att avskaffa den, men i allmänhet böra icke några
bestämmelser om semester godkännas.
9) Arbetsgifvarens rätt att äfven under gällande kollektivaftal göra
sympatilockout för att bispringa en orättmätigt angripen kollega är en fundamental sats för
arbetsgivareorganisationerna, utan hvilken de icke kunna ens tillnärmelsevis fylla sitt
ändamål. Inga bestämmelser, som inkräkta på denna arbetsgifvarens rätt, få därför
intagas i kollektivaftal.
Hvad beträffar frågan om öppen strid under aftalstiden i anledning af tvist
rörande aftalens tolkning är det önskligt, att en sådan tvist icke föranleder till
arbetsnedläggelse, åtminstone icke förrän parternas organisationer gifvits tillfälle att
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
