Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Vid tjugufemårsgränsen - De nordiska arbetsgivarnes samverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mars) i Stockholm, år 1910 (den 5—6 juli) i Kristiania, år 1911 (den 1—2
november) i Köpenhamn, år 1913 (den 27—28 juni) i Stockholm.
Krigstiden och dess närmaste följder gjorde sedermera ett ovillkorligt avbrott i de
allmänna mötena, däremot sammanträdde permanenta utskottet flera gånger —
stundom också avsevärt förstärkt — vanligen i Kristiania. När så livet åter
började taga sin normala gång och i följd därav även de oundgängliga sociala
stridigheterna med förnyad styrka återinställde sig, knöt man vid där man slutat.
Allmänt nordiskt arbetsgivaremöte hölls år 1920 (den 16—17 augusti) i
Köpenhamn, år 1921 (den 27 och 29 augusti) i Helsingfors, år 1923 (den 31 augusti—
1 september) i Stockholm, år 1925 (den 27—28 augusti) i Kristiania-Oslo samt
är utsatt för år 1927 till Köpenhamn. Före kriget togo finska representanter
— från Arbetsgivarnes i Finland Centralförbund — undantagsvis del i
förhandlingarna vid möten och utskottssammanträden, efter kriget ha de reguljärt
deltagit.
Beträffande formerna kan följande vara av intresse.1 Man tänkte sig, att
de nordiska arbetsgivaremötena skulle hållas i regel vartannat år, samt att varje
möte bestämde platsen för det nästföljande. Arbetsgivareföreningen i det land,
där mötet kom att hållas, stod som inbjudare och träffade nödiga anstalter.
Ärenden, som emellan mötena krävde gemensam handläggning, upptogos av
permanenta utskottet, vilket för detta ändamål brukade vid behov
sammankallas av den förening, som hade att anordna nästa allmänna möte.
Emellertid betonades (särskilt i Helsingfors 1921), att permanenta utskottet, när
anledning föreligger, kan inkallas till annat land än det, där nästa allmänna möte
skall äga rum. I fråga om antalet delegerade vid de allmänna mötena
överlät man avgörandet åt de särskilda ländernas arbetsgivareföreningar, men för
att begränsa omkostnaderna var man ense, att antalet ej borde bli särdeles stort.
De olika föreningarna utsågo sina delegerade bland sina styrelseledamöter och
suppleanter. Arbetsgivareföreningen i det land, där mötet hölls, ägde dock i
den utsträckning, den själv önskade, utse delegerade även utanför kretsen av
styrelseledamöter. Dessutom brukade föreningarnas direktörer samt
ombudsmän för anslutna yrkesförbund ha rätt att deltaga. — Permanenta utskottet
har städse bestått av tre medlemmar från varje anslutet lands
arbetsgivareförening, varje delegation oftast åtföljd av sin sekreterare; under senare år har
även generalsekreteraren för den Nordiska Arbetsgivarebyrån i Bryssel
regelbundet kallats till utskottets sammanträden, och sedan 1926 är han medlem av
utskottet. Så länge Verkstadsföreningen och Centrala Arbetsgivareförbundet
bestodo som helt fristående korporationer, var det självfallet, att vardera av dem
1 Vid permanenta utskottets sammanträde i Helsingfors den 30 aug. 1921 kommo åtskilliga frågor om
samarbetets ordnande upp. Hjalmar von Sydow lämnade då redogörelse för, huru detta från början anordnats. Här
följes huvudsakligen hans framställning.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
