Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och exkurser - Stuveriarbetets ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väntas uppväga arbetsinställelsens förluster, men var icke tillämpligt inom
stuveri-branschen. Den citerade kommittéutredningen av år 1922 skriver: »En stuvare, som
för det allmännas intresse lägger sig vinn om att vid en konflikt i största möjliga
utsträckning hålla trafiken i gång, såg sig alltså nödsakad att taga förluster, vilka
för övrigt icke vore möjliga att på förhand beräkna, under det att samtidigt den
skadeersättning, som från hans organisations sida skulle utgå för konflikten,
minskades i bredd med stuvarens förmåga att upprätthålla normal trafik. Å andra
sidan, ju fullständigare en arbetsnedläggelse blev hos en stuvare, dess större skulle
enligt då gällande bestämmelser hans ersättning för konflikten bliva. Det är knappast
att förvåna sig över, att under sådana förhållanden frestelsen skulle bliva allt för
stark för stuvaren, åtminstone enskild sådan, att i stället för att i görligaste mån
hålla verksamheten uppe inskränka densamma och lyfta sin strejkersättning. För
de stuveriföretag, som bildats på sätt ovan nämnts, ställde sig förhållandena
näppeligen väsentligt olika, då i dem insatt kapital i allmänhet var skäligen oansenligt
såväl i och för sig som i allt fall i förhållande till de kostnader, som arbetets
upprätthållande kunde påräknas medföra. I avseende å såväl den ene som den andre
företagaren inverkade dessutom hänsyn till de besvärligheter, som på grund av de
förhållanden, varunder stuveriverksamheten i allmänhet bedrives, äro förenade både
med anskaffning av arbetsvilliga och arbetets bedrivande, sedan detta lyckats.
Härvid måste även hänsyn tagas till personliga olägenheter och risker. Vidare är att
märka, att ett stuveriföretags verksamhet är av sådan art, att den kan utan större
förlust eller obehag när som helst nedläggas eller upptagas. Stuvaren har inga varor
under arbete eller färdiga varor i lager, han behöver ej göra några kapitalutlägg
av betydenhet och gör inga ränteförluster.»
Det gällde sålunda att träffa en anordning, att dessa ersättningar gåvos på sådant
sätt och till sådan storlek, att de sporrade till ansträngningar för varaktigt ordnade
förhållanden inom stuveribranschen; det gällde också att utfinna medel till dylik
ersättning. I detta hänseende träffade Svenska Arbetsgifvareföreningen och Sveriges
Redareförening en överenskommelse av innehåll, att »dels ersättning skulle beredas
stuvare för vissa havda kostnader för arbetets upprätthållande vid konflikt, dels
utgifterna härför skulle täckas genom medel, som skulle erhållas genom uttaxering,
surtax, på trafiken i hamnarna över hela landet».
I samband härmed ändrades Arbetsgifvareföreningens stadgar § 24 om ersättning
vid strejk och lockout så, att den beträffande arbetsgivare inom stuverifacket fick
följande lydelse: »Uppstår arbetsnedläggelse hos arbetsgivare, tillhörande till föreningen
anslutet stuvareförbund, utgår ersättningen icke till arbetsgivaren utan till förbundet
eller till av förbundet utsedda delegerade, och skall i första hand användas såsom
ersättning till de stuvare, som verkat för arbetets igångsättande.»
Denna överenskommelse för stuverirörelsens upprätthållande tillämpas fortfarande
i princip men har i detaljerna reviderats dels 1922, dels 1926. Ovan omtalade surtax
utgår med ett fåtal öre pr lastad eller lossad standard eller ton och inkasseras av
de till Arbetsgifvareföreningen genom Södra Sveriges eller Norrlands Stuvareförbund
anslutna stuveriföretagen samt redovisas av dessa till den s. k. surtaxkommittén, som
mottager och förvaltar medlen. Surtaxkommittén, som har att bestämma surtaxens
storlek och den tid, nnder vilken surtax skall uttagas, handlägger dessutom
ersättningsfrågorna för stuvarna vid strejker i hamnarna saml: övriga med surtaxen
sammanhängande frågor. Surtaxkommittén har i samband med en del större konflikter
i hamnarna under årens lopp sett sig tvungen anskaffa en hel del materiel. Så äger
kommittén sex med fullständiga köks- och övriga inventarier utrustade
logementsfar-tyg, av vilka två med egen maskin kunna förflytta sig från hamn till hamn.
Kommittén består numera av åtta medlemmar, fyra utsedda av Arbetsgifvareföreningen
och fyra av Redareföreningen. Bland de av Arbetgifvareföreningen utsedda finnes
en representant för stuveriintresset.
190"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
