- Project Runeberg -  Svenska arbetsgifvareföreningen 1902-1927 : minnesskrift /
201

(1927) [MARC] Author: Carl Hallendorff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och exkurser - Intryck från de nordiska arbetsgivaremötena. Av Axel Brunius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tagande människorna, till de män, som smidde samman länkarna i kedjan av
förhandlingsämnen och sammanknöto den skenbart tillfälliga debattkonstruktionen. Även
i detta lilla brottstycke av historien är det personliga, om icke det högsta, så dock
det psykologiskt mest intressanta. Det kan naturligtvis icke vara meningen att
uppräkna och karaktärisera de hundratals deltagarna i mötena eller ens alla de
personer, som bidrogo med värdefulla och tänkvärda inledningsföredrag och inlägg.
I-fråga om det personliga har krönikören en viss licentia, icke olik den som fått
namnet poetica, och sträng systematik torde i detta sammanhang icke böra krävas.

För att börja med danskarna minnes man från det första mötet, i Köpenhamn,
etatsrådet Niels Andersen, i flera avseenden en veteran, en man av originell
läggning, i besittning av en grundmurad auktoritet i alla näringslivets kretsar i sitt eget
land och känd i hela Norden. Han blev i kraft av sin starka position det första
mötets ordförande och inledde även en av diskussionerna. Han var då icke längre
den danska organisationens ledare. På denna post stod vid de tre första mötena
en hantverksman av den traditionsburna intellektuella och vidsynta typ, som så ofta
framträtt bland danska arbetsgivare, oldermand Kaspar Rostrup. Från början hade
han vid sin sida män av storindustriellt kynne. Naestformanden och vid Rostrups
död formanden Sophus Hauberg deltog i alla möten före krigsutbrottet. Han
tillhörde den danska järnindustriens förgrundsfigurer och ingrep i det nordiska
samarbetet med livlig håg och med storvulna förslag, som väckte allas intresse, om än
icke instämmande i detalj. Till sin död var han formand. Av monumental resning
var den nu ävenledes avlidne ingeniören Alex. Foss, som höll det första mötets
första inledningsföredrag. Liksom »etatsrådet» var han, ehuru på ett annat område,
det danska näringslivets grand old man, om än åldern tyvärr icke blev så hög.
Han var icke durkdriven organisationsman, var icke alltid uppmärksam på
konsekvenserna men besatt likväl en ovanlig förmåga att se saker och frågor i stort.
Redan från början deltog bogtrykker H. Langkjaer, vilken blev den tredje danske
ledaren under den tid, som det nordiska samarbetet omfattat. I hans yrke har ett
ädelt hantverk växt ut till industri och hantverkets synpunkter förmälts med
industriens. Han är en verklig ledare, han har i hög grad talets gåva, och i
samarbetet har han ingripit med entusiasm, klokhet och skicklighet.

På den norska fronten finna vi ledaregestalter, som värdigt ställa sig vid de
förras sida. Vid de tre första mötena var verksejer Axel Amundsen Norsk
Arbeids-giverforenings ordförande och verklige ledare, och även i de flesta senare mötena
har han deltagit. Hans insikt, klokhet och behärskning ha länt förhandlingarna till
största gagn och trygghet. Redan vid det andra mötet framträdde direktör E.
Heiberg bland norrmännen. Han blev senare den norska organisationens ordförande
och administrerande man under den tid, då den ständiga ledningen utövades av en
företagare med även enskild verksamhet. Skarpsinne och lugnt övervägande samt
rik praktisk erfarenhet ha alltid uppburit direktör Heibergs organisationsarbete. Sin
förste ledare med verksamhet uteslutande i organisationens tjänst fick Norsk
Arbeids-giverforening i Lars Rasmussen, en man med brinnande dådlust och verklig
genialitet. Hans efterträdare. Finn Dahl, röjer i hela sin läggning stark frändskap med
Heiberg, grundlig, energisk och betänksam mot hugskott och planer utan tillräcklig
säkerhet i kalkylerna. Han är en exponent för den lugna besinning och den
föresats att bygga på fast mark, som är hela det nordiska samarbetets kännemärke.
En flitig och temperamentsfull deltagare i debatterna var den nyligen avlidne
bergensaren Campbell-Andersen.

En bemärkt medlem av de finländska delegationerna före världskriget var den
store industrimannen kommerserådet Gösta Björkenheim. Han deltog endast i
Stockholmsmötet 1913, men gjorde sig där gällande genom sina insikter och sina
personliga egenskaper på ett sätt, som gjorde saknaden och sorgen stor, då han under
upproret i Finland mördades av de röda. När det första mötet efter kriget hölls år

201"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:03:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saf25/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free