Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tösen från Stormyrtorpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men hon hade förändrat sig, sedan hon hade blivit vuxen.
Han var först mycket glad att ha blivit av med reskamraten,
men så småningom började han känna sig missnöjd med sig
själv. Han hade knappast kunnat handla annorlunda, men
han tyckte inte om att vara grym mot någon.
En liten stund efter att Gudmund hade skilts från Helga,
vek han av från vägen, for uppför en trång gata och kom
fram till en stor, präktig gård. När Gudmund höll stilla
framför förstubron, öppnades ingångsdörren, och en av
döttrarna visade sig på tröskeln. Gudmund lyfte på hatten
och hälsade, och med detsamma for en lätt rodnad över
hans ansikte.
— Kan just undra om nämndeman är hemma? sade han.
— Nej, far har rest till tinget, svarade dottern.
— Jaså, han är redan borta! sade Gudmund. Jag for hit
upp för att fråga om nämndeman ville åka med mig. Jag
ämnar mig till tinget, jag med.
— Far är alltid så tidsam av sig, klagade dottern.
— Det är ingen skada skedd, sade Gudmund.
— Far skulle nog ha tyckt om att åka efter en så präktig
häst och i en så fin kärra, som Gudmund har, sade flickan
vänligt.
Gudmund smålog litet, när han hörde berömmet.
— Ja, då får jag ge mig av igen, sade han.
— Gudmund vill inte stiga in?
— Tack så mycket, Hildur, men jag ska ju till tinget.
Det går inte an, att jag försenar mig.
Gudmund for nu raka vägen fram till tingshuset. Han
var mycket belåten och tänkte inte mer på sitt möte med
Helga. Det var en lycka, att just Hildur hade kommit ut på
förstubron, så att hon hade fått se både åkkärran och filten
och hästen och seldonen. Hon hade nog lagt märke till
alltsammans.
Detta var första gången, som Gudmund var på ett ting.
Han tyckte, att det var mycket att höra och erfara där och
stannade hela dagen. Han satt i tingssalen, när Helgas mål
kom före, såg hur hon ryckte till sig bibeln och höll stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
