Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tösen från Stormyrtorpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helgas föräldrar och berättade hur nöjda han och mor
Ingeborg hade varit med henne. Det var bara därför, att de
nu inte mer behövde så många tjänare, som de måste sända
hem henne. Hon hade fått gå, hon, som var yngst. De hade
tyckt, att det var orätt att göra sig av med någon av dem,
som var gamla i tjänsten.
Erland Erlandssons tal hade åsyftad verkan, och
föräldrarna gav Helga ett gott mottagande. När de hörde, att
hon hade fått så stora beställningar, att hon kunde livnära
sig med vävning, var de nöjda, att hon stannade hemma.
IV.
Gudmund tyckte, att han hade älskat Hildur Eriksdotter
ända till den dagen, då hon avtvang honom löftet, att Helga
skulle flytta från Närlunda. Åtminstone hade det dittills inte
funnits någon, som han hade beundrat och aktat högre.
Ingen ung flicka hade tyckts honom kunna ställas vid sidan
av Hildur, och han hade varit mycket stolt över att han hade
lyckats vinna henne. Det hade varit honom behagligt att
tänka sig framtiden tillsammans med henne. De skulle bli
rika och ansedda, och han kände på sig, att det hem, där
Hildur styrde, skulle bli gott att leva i. Han tyckte också
om att tänka på att han skulle få fullt upp med pengar,
sedan han hade blivit gift med henne. Han skulle kunna
förbättra jordbruket, bygga om alla förfallna hus och utvidga
gården, så att han bleve en riktig storbonde.
Samma söndag, som han hade haft följe med Helga på
kyrkvägen, hade han farit till Älvåkra på kvällen. Då hade
Hildur börjat tala om Helga och sagt, att hon inte ville
komma till Närlunda, förrän den tösen hade flyttat därifrån.
Gudmund hade först sökt att slå bort alltsammans som ett
skämt, men det hade snart visat sig, att Hildur menade
allvar. Gudmund talade Helgas sak mycket väl, sade, att
hon hade varit så ung, när hon först skickades ut att tjäna,
att det inte var underligt, att det gick illa, när hon råkade
ut för en så dålig karl som Per Mårtensson. Men sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:06:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sagasaga/0047.html
