Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tösen från Stormyrtorpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till, vände kniven på andra sidan och stoppade därpå ner
den i fickan igen så hastigt, som om den hade bränt honom.
Han rörde sedan inte mer vid kaffet men satt länge alldeles
stilla med ett eftertänksamt uttryck. Pannan lade sig i djupa
veck. Det var tydligt, att han med all makt försökte att
tänka igenom något.
Slutligen reste han sig, sträckte på sig, gäspade och gick
långsamt mot dörren.
— Jag får allt lov att röra på mig. Jag har inte varit ute
på hela dagen, sade han och lämnade rummet.
Ungefär samtidigt reste sig också Erland Erlandsson. Han
hade rökt ut sin pipa och gick in i lillkammaren för att
hämta ny tobak. Då han stod där inne och stoppade pipan,
fick han se Gudmund komma gående. Lillkammaren hade
inte sina fönster åt gården som storstugan, utan åt en liten
trädgårdstäppa, där det stod ett par skyhöga äppleträd.
Nedanför täppan låg en sumpmark, där det om vårtiden
fanns stora gölar med vatten, men som nästan torkade
ut om sommaren. Åt den sidan brukade sällan någon gå.
Erland Erlandsson undrade vad Gudmund hade där att
beställa och följde honom med ögonen. Han såg då, att
sonen stack handen i fickan, tog upp något föremål och
slängde det bort i moraset. Därpå gick han genom den lilla
trädgårdstäppan, sprang över en gärdsgård och avlägsnade
sig bortåt vägen.
Så snart sonen var ur sikte, gick Erland i sin tur ut och
begav sig som han bort till sumpmarken. Här vadade han
ut i dyn, lutade sig snart nog ner och tog upp något, som
han hade stött emot med foten. Det var en stor fällkniv, som
hade det största bladet avbrutet. Han vände den på alla håll
och synade den noga, ännu medan han stod kvar i vattnet.
Därpå stoppade han den i sin ficka, men tog upp den och
granskade den ett par gånger till, innan han gick tillbaka
in i huset.
Gudmund kom inte hem, förrän alla hade lagt sig. Han
gick genast till sängs utan att röra kvällsvarden, som stod
framdukad i storstugan.
Erland Erlandsson och hans hustru låg i lillkammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
