- Project Runeberg -  En saga om en saga /
60

(1908) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tösen från Stormyrtorpet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Det är svåra nyheter, som Gudmund kommer med, sade
nämndemannen. Det hade varit rättast att tala om detta för
oss i går.

Gudmund teg, men nu kom fadern åter till hjälp.

— Det var inte så lätt för Gudmund. Det var nog en stor
frestelse att tiga med alltsammans. Han går miste om mycket
genom den här bekännelsen.

— Ja, vi får väl vara glada, att han har talat nu, så att
vi inte har blivit indragna i eländet, sade nämndemannen
bittert.

Gudmund höll sina ögon riktade på Hildur hela tiden.
Hon var klädd i krona och slöja, och nu såg han hur hon
lyfte sin hand och drog ut en av de stora nålarna, som
fasthöll kronan. Hon tycktes ha gjort detta omedvetet. När hon
märkte, att Gudmunds blick vilade på henne, stack hon in
nålen igen.

— Det är ju ännu inte fullt bevisat, att det är Gudmund,
som är dråparen, sade fadern, men jag förstår ju, att ni vill,
att bröllopet ska uppskjutas, tills vi har fått allt utrett.

— Det är nog inte lönt att tala om uppskov, sade
nämndemannen. Jag tänker, att Gudmund är så pass säker på sin
sak, att vi kan komma överens om att det blir slut mellan
honom och Hildur med detsamma.

Gudmund svarade inte genast på detta vädjande. Han gick
bort till fästmön och sträckte fram handen. Hon satt alldeles
stilla och tycktes inte se honom.

— Vill du inte säga farväl till mig, Hildur?

Nu såg hon upp, och hennes stora ögon blixtrade kallt
emot honom.

— Var det med den där handen, som du förde kniven?
frågade hon.

Gudmund svarade henne inte ett ord, utan vände sig till
nämndemannen.

— Ja, nu är jag säker på min sak, sade han. Det tjänar
inte till något att göra uppskov med bröllopet.

Härmed var samtalet slut, och Gudmund och Erland gick
sin väg. De hade att gå genom flera rum och förstugor,
innan de kom ut, och överallt såg de förberedelser till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:06:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sagasaga/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free