Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silvergruvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kungen vem han var. Nu tyckte han sig kunna tala med
honom om sådant, som han eljest inte hade kunnat
framlägga för honom.
Om en liten stund bröt prästen tystnaden och frågade
kungen om det verkligen förhöll sig så, att fienderna var
över dem och att riket var i fara.
Kungen ansåg, att den där karlen borde ha förstånd att
inte vidare störa honom. Han såg stort på honom och
svarade ingenting.
— Jag frågar, därför att jag stod här inne och inte kunde
höra riktigt, sade prästen. Men om det verkligen förhåller
sig så, ville jag tala om, att prästen i den här församlingen
kanske skulle vara i stånd att skaffa kungen så mycket
pengar, som han behövde.
— Jag tyckte, att han helt nyligen sa, att alla här var
fattiga, sade kungen och tänkte, att karlen inte hade reda
på vad han pratade.
— Ja, det är sant, genmälde komministern, och prästen
äger inte mer än någon annan. Men om kungen ville vara
så nådig att höra på mig en stund, ska jag tala om hur
det kommer sig, att prästen har makt att hjälpa honom.
— Han kan få tala, sade kungen. Han tycks ha lättare
att få orden över läpparna än hans vänner och grannar där
ute, som aldrig blir färdiga med vad de har att säga mig.
— Det är inte så lätt att svara kungen. Jag är rädd för
att det till sist blir prästen, som får åtaga sig att göra det
på de andras vägnar.
Kungen kastade det ena benet över det andra, drog sig
djupt in i länstolen, lade armarna i kors och sänkte huvudet
mot bröstet.
— Nu kan han börja, sade han i en ton, som om han
redan sove.
— Det var en gång fem karlar från den här socknen,
som var ute på älgjakt i skogen, började prästen. Den ene
av dem var prästen, som vi talar om. Två av de andra var
soldater och hette Olof och Erik Svärd, den fjärde av
männen var gästgivare här i kyrkbyn, och den femte var en
bonde, som hette Israels Per Persson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
