- Project Runeberg -  En saga om en saga /
134

(1908) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför påven blev så gammal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommer han att utnämna min kyrkoherde till biskop, innan
ett år har förgått, och i så fall är min lycka gjord. Han
kommer då att ge mig en god syssla vid en domkyrka. Du
ska inte mer få se mig gå omkring i sliten sutan. Jag får
gott om pengar, och jag ska kunna hjälpa både dig och
alla dina fattiga grannar.

— Men om nu påven dör? frågade signora Concenza
andlöst.

— Om påven dör, då kan ingen veta. Om min kyrkoherde
inte råkar stå i gunst hos hans efterträdare, måste vi
båda förbli, där vi nu är, ännu i många år.

Signora Concenza ställde sig framför sonen och betraktade
honom bekymrad. Hon såg på hans panna, som var
full av rynkor, och på hans hår, som hade börjat gråna.
Han såg trött och tärd ut. Det var verkligen nödvändigt, att
han fick den där platsen vid domkyrkan med det allra första.

”I natt ska jag gå till kyrkan och bedja för påven”, tänkte
hon. ”Det går inte an, att han dör.”

Efter kvällsvarden övervann hon tappert sin trötthet och
begav sig ut på gatorna. Stora skaror av människor
strömmade fram där. Många var endast nyfikna och gick ute,
emedan de ville vara med om att uppfånga den första
nyheten om dödsfallet, men många åter var verkligt bedrövade
och vandrade från kyrka till kyrka för att bedja.

Så snart som signora Concenza hade kommit ut på gatan,
råkade hon en av sina döttrar, som var gift med en litograf.

— Ack, mor, vad du gör rätt, som är ute och ber för
honom! sade dottern. Du kan inte föreställa dig vad det
vore för en olycka, om han doge. Min Fabiano var nära
att beröva sig livet, när han fick veta, att påven hade
insjuknat.

Hon berättade, att hennes man, litografen, just hade låtit
trycka ett hundratusental påvebilder. Om nu påven doge,
skulle han inte få sälja hälften av dem, ja, inte en gång
fjärdedelen. Han skulle bli ruinerad. Hela deras förmögenhet
stod på spel.

Hon ilade vidare för att samla upp några nyheter, varmed
hon kunde trösta sin stackars man, som inte vågade gå ut,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:06:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sagasaga/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free