Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftballongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det är bara därför, att han vet, att mor sitter hemma
och gråter, som han är så glad i dag, viskar de till varandra.
Fars frågor bringar det till sist därhän, att gossarna inte
läser mer, fastän de fortsätter att sitta lutade över boken.
I stället börjar deras tankar att med stor bitterhet kretsa
kring allt, vad de har måst lida för fars skull.
De minns den gången, då far hade druckit sig full mittpå
förmiddagen och kom raglande framåt gatan med en mängd
skolpojkar efter sig, som gjorde narr av honom. De kommer
ihåg hur de andra pojkarna har retats med dem och gett
dem öknamn, därför att de hade en far, som drack.
De har fått skämmas för far, de har fått leva i ständig
ängslan för hans skull, och så snart som de har haft något
roligt, har han kommit och förstört deras nöje. Det är inte
något litet syndaregister, som de sätter upp åt honom.
Gossarna är mycket fromsinta och tåliga, men de känner en
allt större och större vrede växa upp inom sig.
Han borde ändå förstå, att de inte ännu har kunnat
förlåta honom den stora missräkningen, som han beredde dem
i går. Det var ändå det värsta, som han någonsin har gjort
dem.
Det förhåller sig så, att gossarnas mor förra våren beslöt
sig för att skilja sig från deras far. Under flera år har
mannen förföljt och plågat henne på alla möjliga sätt, men
hon har inte velat skilja sig från honom, utan stannat hos
honom, för att han inte skulle råka i riktigt förfall. Men nu
till sist ville hon göra det för gossarnas skull. Hon hade
märkt, att deras far gjorde dem olyckliga, och hon ansåg,
att hon måste föra dem bort från eländet och skaffa dem
ett gott och fredligt hem.
När vårterminen var slut, hade hon skickat gossarna ut
på landet till hennes föräldrar och själv rest utrikes för att
på det lättaste sättet få skilsmässa. Hon hade inte tyckt om,
att det på detta sätt skulle komma att se ut, som om det
vore hennes skull, att äktenskapet upplöstes, men det hade
hon måst underkasta sig. Än mindre nöjd var hon därmed,
att gossarna blev tillerkända fadern av domstolen, därför
att hon var en förlupen hustru. Hon tröstade sig nog med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
