Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddslingen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYDDSLING EN
9
fullgörande hunnit utstakas. — Med brefvet skulle
han så skynda in till staden, afsända det,
uppsöka sin vän, lektor Hetman, och efter förtrolig
förklaring af det skedda, anhålla om ett
handlån till reskassa. Hetman var förmögen och en
länkande karl, det där skulle icke vålla
svårigheter. Men sedan — ja, sedan kunde han ju
med lektorn, den kloke och rådsnare, vid en
grogg på hotellet öfverlägga om värdigaste och
samtidigt höfligaste sättet att anmäla sitt afsked
hos Frise och — — fru Frise. Ja, det kunde
inte nekas, ett sista, oundgängligt sammanträffande
mecl denna dam, som han sedan
gymnasieåren en smula känt och ej så litet beundrat,
och som nu sedan nära en månad varit hans
älskvärda, välmenande värdinna — det ingaf på
förhand en oro, som pinade honom mera än
någon annan förödmjukelse eller förlust, som
dagens händelse kunde medföra.
Hur det var, Frits ägde ännu ej lugn
tillräckligt för att af fatta det där brefvet till
morbror — ehuru denna åtgärd onekligen kräfde
allra snaraste handläggning. Han kastade en
sned, förbittrad blick uppåt tingshuset, som
tronade bredgafladt och smutsigt gulgrått inom sin
taggstängseltråd — och fortsatte alltmer
grubblande, förtvifladt modfälld, inåt staden. — I den
fruset tunna soldagern radade de många brokiga
villorna upp sig längs vägen, retsamt
fram-stickande ur trädgårdarnas höstprakt. Man visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
