Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddslingen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
SKYDDSLINOEN
— Notarien gjorde visst riktig succés hos
Tyrssons sist. Jag var där i dag —
konsulin-nan brukade sina starkaste loford oin er.
— Ser man! Det vill inte säga så litet —
nickade häradshöfdingen. Frits hade ryckt till,
men omärkligt, och böjde blygsamt sitt hufvud.
Men han teg, hvad skulle han väl svara på
slikt!
Fru Elsa betraktade sin man, som för att
hindra honom att gå; han hade gjort en lat
liten rörelse, för att komma ur sin alltför
bekväma ställning. Då steg notarien upp. Hon
knot sina fina händer och utbrast, så där mildt
förebrående:
— Ska’ man ut på vift igen?
Då inföll maken, lätt förvånad:
— Nå men, Elsa, låt notarien sköta sig själf!
Han är stor nog till det, vill jag mena.
— Jo, det är säkert! — skrattade hon till
svar, för att åtminstone verka obegriplig,
hvilket lyckades beträffande Sam. Men notarien
bugade och spelte smått förbryllad: — Jag väntas
på kiubben i afton, om fru Frise har lust att
veta det.
— Där — där härskar kamrer Tyrsson! —
Akta sig för honom! varnade Elsa med lyftadt
pekfinger. Häradshöfdingen brummade:
— Seså, Elsa! — Mycket nöje, notarien!
— Tackar mjukast! — God natt, tackar för i
dag! — sade Frits och skred uppför trappan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
