Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I askan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ASKAN
113
Nu var det han, som afbröt, lutande sitt
ansikte tätt mot hennes:
— Ja, Lena, jag vet väl, att du aldrig tviflat
på -?
Han förmådde icke utsäga sitt ödes
förfärligaste ord. Det var ej heller af nöden. Hennes
kyss hade tillslutit hans mun. När de än en
gån g från trappan ögnade sin öde grund, sade
Karm sakta:
— Tag farväl nu då, Lena! Nu reser vi.
8. — Ullman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
