Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också en karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
OCKSÄ EN KARAKTÄR
liksom solskensljusa hår öfver det öppna, käcka
ansiktet var som en krona på en för tidigt krönt
furstes hufvud.
Moderns och systerns förtviflan kan jag icke
skildra, den steg öfver all rimlig gräns, och
när i dödsannonsen den ende sonen nämndes
»mitt lifs hopp», så gick denna klagande
hederstitel ur ett det uppriktigaste modershjärta. Dock,
utifrån sedt, hvad stort annat än ångest och
missräkning kunde väl en mor haft att räkna på
från en sådan son! Och godsets folk, som
ända sedan hans gossår fått smaka på hans
oförsynta tungas snärtar, senare alltibland också
hans piska — hur ärligt sörjde de honom ej,
män som kvinnor, kvinnorna väl mest! Nå, det
kom sig väl af, att han var så fullkomligt äkta,
så absolut olika alla andra, alltså oersättlig —
— en karaktär.
Någon månad fore sin oväntade död hade
han i staden köpt en brosch till
födelsedags-gåfva åt systern, och valde en svart. Man
undrade:
— Nej, skall herr Ivan köpa en svart åt
fröken Vanda, som är så ung och glad?
— Jag har valt den själf, sade Ivan, och
därvid blef det.
Hade han anat, att hon skulle bära den i
sorg efter honom? Ånej, det var väl bara
hans naturliga halsstarrighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
