Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid kanalbryggan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
VID KANALBRYGGAN
ute i ett oändligt haf af tjock, seg, drifvande
mist.
— Vi får väl vänta här, så tar vi itu med’na
genast — sade modern. — — Lanternorna
började vagga, glida — glida ut på den osynliga
farleden igen. Man hörde vattnet forsa om
propellern.
— Nu går båten — anmärkte moster Fina.
— Jaha, och karlsloken med! —
sadeskade-gladt mor Malin. — Men vänta fingo de. Brita
hade i sista stund krånglat sig ombord och
hittat ett gömme, som hon väl kände till. Och
efter ett nytt bol förde »Johanne», tappert
pustande, både Ragnar och Brita — mot staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
