Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nödhjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
NÖDHJÄLP
dörren ut till förstugan och kallade in gossarna.
De lydde skyndsamt, hälsade med någon
skygghet på sin far och vände så gladt spörjande
blickar till läraren.
— Ja, då gripa vi oss an — sacle denne —
oin kyrkoherden nu är god och bara säger ifrån,
hvad som skall röjas bort, och hvar det öfriga
bör ordnas. Han gick före ut i
expeditionsrummet. Grimsson följde med ett underligt
förläget litet grin; — den tvära fåran mellan de grå
ögonbrynen var nu nästan utslätad. Hans söner
märkte det, men kunde icke helt bli kvitt sin
djupt inbitna osäkerhet under hans öga. Den
yngre, sjuåringen Bernhard, fann snart nog ett
äkta barnsligt nöje i det ovanliga morgonarbetet,
smittad af kandidatens friska humör. Men hans
äldre bror, Alarik, tolfårig, men betydligt
bråd-mogen hade svårt att finna sig riktigt till rätta
inför uppgiften. Inte därför, att den föreföll
honom motbjudande; han höll redan så varmt
af Enbcrg och brann af längtan att göra denne
till lags. Men — det var så otroligt, det de nu
företogo sig, så stick i stäf mot allt vant och
reglerad t där i hemmet–och så blef ju på
sätt och vis pappa undanpetad från högsta
myndigheten, nästan som en lärjunge också han,
fogande sig efter kandidatens vilja. — Allt gick
emellertid förunderligt bra.
Ur allt skräp, som till öfversvämning betäckte
bordet, hyllor och stolar, framletades och ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
