Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till blad och taggar trängde ljufet -ner —
och vetlden uppstod blottad för vått öga.
Hvad hände ? Skyggheten tog Lättrons rum:
den enas trollglas mot den andras byttes;
beundran stelnadevår röst blef stum ;
hvad .fordom skönt: var, för vårt öga lyttes;
i bjelkar vändes det som förr var grand ;
och, fnart för menskor häpna eller kalla ,
ifrån att räcka dém vår brödra-hand ,
vi melankoliskt fmygdé undan alla.
Men korta äro öfverdriftens dar i
Erfarenheten’, förd på "tidens vingar,
bereder sanningeri, der irring var,
och lidelfernas harm till fansning tvingar.
Deo mogna manna-ålderns vifa hand
slet fmåningom dét flor vårt öga täckte;
gaf grandet åter sin natur af. grand ,
och våra hjertan hoppet om vårt flägte ;
framställde verlden fådan , som den är,
ej värd vårt hat, men mycket våra tårar; ’
och vifade oss huru jorden bär ,
mot femfci dygdiga , legioner dårar.
Och nu , min vän — var Glädjens tid förbi —
men Lugnets kom , Rättfeendets , och Styrkans:
vårt flägte flydde eller sökte vi ,
men ej med hatets känfla , eller dyrkans ;
mot ödens hårdhet ställde vi ett hejdadt mod ;
vi niöto varsamt deras glada skiften;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
