Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja, innan kort han re’n beredt
af elementerna som vanka
en bild, till ytan lik den hamn, som Tankan fett.
Med upprätt ställning, guda-tycke,
och ögat höjdt mot himlens hvalf
stod denna bild — ett, mästerstycke —
få skön inför hans fyn — men half,
få länge ingen himmelsk låga
än flämtade inom dess sköt,
och lif i hela masfan göt ,
och uti hjernan tank-förmåga.
*’Ve mig!’* få ropte han ”mitt vett jag uttömt allt
”uppå en öde, stum, Otänkande gestalt!
**0 Pallas! kunde jag din bifalls - blick förvärfva,
”kanske att denna bild jag finge lifvad fe
Ett sken — och i hans attelier
steg ned skenbarligen Minerva.
”Du fer mig ” fade hon; ”hvad vill du, Prometé ?” —
”O värdes yttra dig, Gudinna,
”fäg , kan ditt öga nägot finna
’’att lägga till, att taga från?” •—
”Nej,” fvarte Pallas, ”nej, jag tillstår det, min fon,
”ditt konstverk är till .höjden drifvet,
”der felas intet -1- utom Lifvet ” —
”Ack! Lifvet, fager du få kallt!
"Ve mig olycklige! År icke Lifvet allt?”
”Jag ber dig” inföll ömt Minerva,
” modfälls ej: det fins hundra Sätt,
”och ingen ting är mera lätt,
’’än att en fmuja eld ur himmelen förvärfva” —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
