Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyckfökäm böd fm vän god natt,
ocli nästa dag i chäsen fatt.
Gudinnan fades då beställfamt fysfelCatt
vid Hofvet i Byfanz att skifta sina gracer
och njuta; dyrkan åer med rökverk och extafer.
Hvem reste dit, om ej vår vän ?
På Cour och på Lever, i fmå-rum, i de stora,
fördref han hela månaden
att föka «— och sin tid förlora.
Var hon ej der ? — Jo vifst: och vifst stod han på lur,
än bland de låga , än de höga ,
med fmidig rygg och le-vift öga ,
och skapte hela sin natur
få angenäm , som det var möjligt —
Men det var alltför löjligt,
att när hon i iin väg fann uppställd hans figur,
Strax vände hon fig om och tog en annan- tur.
Men mannens sinnelag var böjligt.
En dag, dä’ ingén viste af,
till flora Mogols land Gudinnan fl g begäf’
Han efter strax! — få strax", ett väsen utan vingar
och utan all den hjelp, som fås i Epopén
isäed; blott Påvoniers flägt och Bucefalers beri
ftg efter en Gudinna fvingar.
Dock j efter mycket bråk och knarr,
‘han lyckligen till Mogol lände;
tnen kom just lagom, stackars nai*r ,
att fe , vid första skymt af ljus , som solen tände ,
kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
