- Project Runeberg -  Skalde-stycken /
205

(1801) [MARC] Author: Axel Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”som att fdin kärng är min” — ”Nå nå,”
fa falig Munken då ,

”blif intet het: än återstår ett stycke:
kanske -att fpela sin$ jag “ockfå tör förstå” —
och deruppå

tar famma tärningar, som gjort den stora raffeln ,
och kastar dem — och si! — på taffeln
tre underbara fjuor stå.

Hvad ftora ting kan ej en helig Munk förmå!
Emedlertid - - • likväl - - - ändå - - ♦
i -allmänhet man faga må:

Väl är det när det lyckas fa —
men inte är det fpel ätt våga själar på.

För Djefvuln , kan man lätt förflå,
det var’ ett oluftbart fpektakel;
och — intet tror han på mirakel —
men , som han re’n var trött af. gräl,
lå gick han , Sägande : "Guilain , vi råkas väl:

” du Spelar lyckligt nu: behåll din käring-sjal —
”kanske hos dig en dag jag blir autoriferad
”tilL Surrogat Sör hvad jag mist.”

Man vet ej hur det gick med det — men det är vifst

att Guilain blef kanoniferad––––––

och icke mindre fäkert är,
att om han lefde nu , oeh fpelte- si få der,
få blefve han guiljotinérad *

(få vida, i lin fintlighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sagskalde/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free