Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
! LLIEJ-.S ftl7
,"få, när det komme allt ikring,
”månn ni betydde’någon ting?”’ —
”Hvad! fvarte hon , nä» ni och jag formera tie ,
” månn jag ej föreställer nle ? ”
”Å jo , min Fröken , det är få :
’Ni liar du Nians rang och heder —■
” men när jag öfvergifver eder ,
”föislår ni mig, hur går det då?”
”Hur det då går, fa hon, det vill jag ej förstå.’1
”Men om jag kan med jkål bevifa ” —
”’Skål! Hvvm vill höra Skål? det är en utnött vifa.
”Jag har ej flera ord att täga er, än två:
Gä bort — Si få ! ”
Och Ettan g’ck ■— (Hvad ville hon väl göra ?
Ges uti hela verlden väl,
ett mera refpektabelt skäl ,
än det: ‘Jag tät er ej , och jag vill intet höra?)\
Men uti lam ma ftund föll Nollan, stackars ring,
från tietalets höjd precist till — ingen ting:
Och ännu mer var det — som bör hvart hjerta röra —
att Ettau , ifrån Nollan stött,
fägs på sin vandring hafva mött
den ädelfinta numra 9 ,
som ställde henne bredvid fig ,
få att hon, blygfamt flydd ifrån ett vettlöst krig,
gick durk till 91 , från 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
