Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra vagnen, med inspektören skulle han nog snart vara
färdig. Men hvarför skulle han då behöfva göra denne illa?
Han beslöt sig för att hällre vänta, kanske kunde han
försvinna obemärkt, och till ett öfverfall fanns det alltid
tillfälle.
Männen återvände och satte äfven kolvagnen i gång.
Samtidigt hoppade en man upp på vagnskanten och tog plats
vid bromsinrättningen framför Vanheerden. En stund gick
det bra; mannen hade vändt kornetten ryggen och höll
blicken riktad rakt ut mot järnvägslinien. Då den tomma
vagnen gick betydligt lättare än de andra, erhöll den också rätt
god fart. Vid passerandet af en växel började vagnen hoppa
något. Stationskarlen lade handen på bromsen och reste sig
upp, hvarvid han kom att vända blick och lykta åt
motsatt håll mot förut.
Hur förfärad blef han ej, då han såg en människas
skäggiga ansikte i vagnen, men han besinnade sig genast och
gjorde min af att slå allarm.
Då sprang Vanheerden upp som en fjäder, lade handen
på mannens mun och slog den lediga armen om hans midja,
hvarefter han lyfte ned honom i vagnen.
Väl sökte denne göra motstånd, men kornetten lade sitt
kraftiga knä öfver honom och prässade ned honom mot
vagns-bottnen. Då Vanheerden sedan drog sin knif, släckte lyktan
och satte den kalla klingan på mannens strupe, fann denne
sig i sitt öde.
Slutligen tycktes vagnen kommit tillräckligt långt in
på ett bispår. Arbetarne, hvilka skjutit på densamma,
lämnade den nu, utan att tack vare vagnssidornas höjd hafva
märkt något af hvad som försiggick inne i densamma, och
läto den fortsätta af sin egen fart. I sin ifver märkte de
ej ens, att mannen vid bromsen saknades. Då vagnen
kommit ett litet stycke längre fram, stötte den häftigt emot förut
dit förpassade vagnar. Nu vände Vanheerden sig till
bromsaren och hviskade i hans öra:
— Hör nu på, hvad jag säger! Ni är i mitt våld, men jag
vill skona ert lif och skall nu aflägsna mig. Ni stannar kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
