- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
72

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hvad tillhöra ni för kolonn?

— Schalk Burghers!

— Är Schalk Burgher på väg att skära af vägen för
general Yule, som stod vid Glencoe.

— Har ni sofvit några dagar? ljöd svaret. Den där
generalen är slagen för längesedan.

— Icke af skuren?

— Nej, tyvärr icke. Han hade mycket brådtom och
drog sig i vild flykt tillbaka till Ladysmith med resten af
sitt folk, men utan bagage, innan våra förtrupper kunde
uppnå Waschbankfloden. Men i Ladysmith äro engelsmännen
så godt som innestängda.

Yanheerden hade svårt att finna sig till rätta i detta
sakernas nya läge. Han hade tillbrakt två dagar i
fångenskap, och ridit lika länge, sedan han rymde därur. Han hade
ju alltjämt stött på engelsmän, och detta lät honom förmoda*
att han red igenom sträckor, som voro besatta af fiender,
men det hade endast varit fiendtliga patruller eller mindre,
sprängda afdelningar.

Under detta samtal hade boerna bemäktigat sig sina
fångar och tagit hand om vapnen.

Nere på landsvägen började det blifva lifligt. Ett allt
högre och högre dammoln blef synligt där.

Beskjutningen af farmen hade upphört och
boerkolonnerna nere i dalen satte sig redan åter i rörelse.

Yanheerden stod just i begrepp att stiga ned till
farmhuset, då han kände någon lätt lägga sin hand på hans
skuldra. Han vände sig om och såg Hendriks af sorg
förvridna anletsdrag framför sig.

— Hvad är det? frågade Vanheerden, nästan förskräckt.

Utan ett ord pekade ynglingen på huset, från hvars

fönster en tjock rök slog ut och genom grästaket ringlado
sig också små rökmoln.

— Det är granaten! Den här gången ställde den till
förargelse på fel plats! mumlade Vanheerden.

Han såg sig om efter boerna, som ännu voro sysselsatte
i närheten och ropade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free