Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så lätt gick det ej att dupera löjtnanten, som forskande
betraktade mannen och halft öppet visade sitt misstroende.
— Hur kunde ni sätta ert lif på spel på det där
dumdristiga sättet? frågade han.
— Jag hade intet annat val, sir! Antingen måste jag
våga mig på försöket, eller redan i morgon kanske blifva
skickad till Pretoria, hvilket dock ej alls ligger i min smak.
Löjtnanten började nu förelägga khakimannen en mängd
frågor efter namn,
härkomst och
truppafdel-ning, hvilka Vanheerden,
tydligen väl förberedd,
besvarade lätt och
obe-sväradt.
Därefter drog
officeren fram ett stycke
papper ur sin
anteckningsbok, satte upp en
kort rapport och gaf
sedan en underofficer och
två man order att föra
kanadiensaren bakåt.
Efter en tämligen
besvärlig marsch i
glödande solhetta anlände
Vanheerden till redutten
på Cove och fördes till stabsofficeren, där samma frågor
upprepades.
Efter förhörets slut underrättades kanadiensaren, att han
genast skulle blifva förd till hufvudstyrkan.
Det gick åter framåt, denna gången utför berget till
en liten tältstad, belägen tämligen långt ner i en liten dal,
ej långt från Klip-River. Under marschen hade
middagshettan något så när gifvit med. sig.
Boernas kanoner, som tegat under middagstimmarne, bör-
jade nu åter låta höra sig, och Vanheerden kände sig sällsamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
