Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berörd af att numera vara utsatt för elden från egna
kanoner.
Han urskilde tydligt de tunga belägringskanonernas
högfärdiga, sonora brummande bland de smärre fältkanonernas
gällt klingande konsert.
Artillerielden tilltog så småningom i styrka. Uppe i
luften började det fräsa, kväsa och braka, och Yanheerden
kunde tydligt se, hur röken hopade sig kring boerkanonerna,
och huru eldtungorna skuro igenom rökmolnen.
Men engelsmännen tycktes redan hafva vant sig vid
denna helveteskonsert och brydde sig föga därom. Till sin
förvåning såg Vanheerden ett antal engelska soldater spela
cricket vid foten af en kulle, bakom hvilken just en ballon
captif höjde sig. Ännu mer förvånades han, då helt
plötsligt en granat slog ned strax bredvid spelarna och exploderade
med en öronbedöfvande knall. Dessa blefvo för ett ögonblick
osynliga, de hade tydligen, då granaten slog ned, samt och
synnerligen kastat sig till marken, men strax efteråt var
spelet åter i full gång under glam och skämt.
Underofficeren vid Gordon-Highlanders hade så
småningom blifvit kamratlik och meddelsam. Vanheerden erfor,
att då Bullers misslyckade anfall vid Tugela blifvit bekant,
man blifvit mycket nedslagen här i lägret. Ingen hade haft
en tanke på annat än att reservarméen skulle segra.
— Då heliografen dagarne före den 15:de December
nästan oafbrutet spelade på höjderna, berättade högländaren,
visste vi, att något ovanligt var på färde. Redan den 13:de
och 14:de sågo vi från Cäsars Camp och Wagon Hill röken
af de kreperande shrapnells och vi väntade blott hvarje
ögonblick, att order om ett utfall skulle gifvas.
Devonshire-och Manchesterregimentena samt vi högländare voro bestämda
till att göra det, men ordern uteblef och sinnesrörelsen växte
med hvarje timme. Den 15:de var elden från
belägringskanonerna synnerligen liflig, hvilket stärkte våra
förhoppningar på en god utgång, ty vi kunde icke tänka oss annat, än
att boerna hade behof af att ännu en gång, innan de satte
sina kanoner i säkerhet, gifva oss en sista hälsning. Då, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
